Fönstertittarsjuka

Fönstertittarsjuka eller claudicatio intermittens är en åderförkalkningssjukdom som drabbar kärlen i benen.

Personer med fönstertittarsjuka blir ofta trötta eller får ont i benen vid promenad. Smärtan eller tröttheten avtar sedan i vila. Blodtrycket mäts vanligtvis i överarmen efter en stunds vila. Detta ger svar på om du har förhöjt blodtryck eller ej. Nya forskningsrön visar att det är mycket viktigt att även mäta blodtrycket i benen. Man behöver inte ha några symtom, men om blodtrycket är lägre i benen än i överarmen så är det tecken på allvarlig kärlpåverkan. Fönstertittarsjuka har ofta ett samband med åderförkalkning i andra kärlområden, vilket senare kan leda till att man drabbas av hjärtinfarkt eller stroke.

Det är viktigt att din läkare konstaterar om du har tendens till kärlsjukdom i benen genom att använda sig av en enkel screeningmetod. Man kan jämföra blodtrycksnivån i överarmen med blodtrycket i fötterna. Om blodtrycket i fötterna är 95% eller lägre än det blodtryck som uppmätts i överarmen, talar det för att det finns en nedsättning av blodflödet. Om blodtrycket är lägre i ankeln än i överarmen, så har man tyvärr en påtagligt ökad risk för att få hjärtinfarkt eller kärlkramp motsvarande ungefär 4-5 gånger mer.
Uppfattningen hos patienter och allmänheten är ofta att fönstertittarsjuka är en harmlös åkomma. Man hör ofta som läkare patienterna säga att det var tur att sjukdomen drabbade mina kärl i benen och inte hjärtat. Vad är det då för symtom man får? Namnet fönstertittarsjuka antyder att man måste stanna och titta i ett fönster för att man får ont i benen, oftast underbenen, som yttrar sig som kramp och smärta i benen. När man stått en stund så går besvären över. Orsaken är att kärlen i benen är förträngda p.g.a åderförkalkning och cirkulationen är nedsatt. Blodtillförseln räcker inte till och man måste stanna.
Vilka drabbas? Jo, patienter som är rökare, ofta män och i medelåldern. Även personer med högt blodtryck och diabetes samt blodfettsrubbningar är särskilt drabbade.

Dödligheten kan beräknas till 30% inom 4 år och inom 10 år 50%. Dödsorsakerna är i första hand hjärtsjukdomar 50%, slaganfall 15% och andra kärlsjukdomar ca 10%.

I Sverige har det utvecklats speciella mottagningar för hjärtsjukdom, slaganfall, diabetes och högt blodtryck med specialkompetenta läkare och sköterskor. Däremot är det sällsynt med specialistmottagningar för fönstertittarsjuka. Detta är ett förhållande som snarast borde ändras, då denna kärlsjukdom är en viktig riskmarkör för andra hjärt-kärlsjukdomar.

När kärlförändringarna blir påtagliga och gångförmågan begränsad till några hundra meter, kan det bli aktuellt med kärlröntgen och ofta kan man göra en kärlvidgning av konstaterad förträngning. Ibland krävs kärlkirurgiskt ingrepp. Redan före dessa ingrepp är det viktigt att sluta röka. Efter behandlingen bör man gångträna regelbundet 3-4 gånger i veckan 30-45 minuter. På senare tid har man visat att det är mycket viktigt med blodfettssänkande behandling för patienter som har hotande eller konstaterad hjärtinfarkt. Lika viktigt är det att behandla blodfetter för patienter med fönstertittarsjuka. Den minskar risken för att ökad åderförkalkning. Med blodfettsbehandling, s k statiner, kan man t o m få en återgång av kärlförträngningarna och behandling bör övervägas både före och efter kirurgisk behandling. Du bör alltså se till att blodfetterna kontrolleras. Om kolesterol är över 5 och LDL-kolesterol över 3, bör du efterfråga behandling.

Lika viktigt är att begränsa risken för blodproppar. Det finns flera alternativa läkemedel att tillgå och som minskar risken för blodproppsbildning i olika delar av kärlträdet.

Om du har diabetes och/eller njursjukdom, så ska ditt blodtryck vara högst 130/80 och för övriga 140/90. För att uppnå dessa blodtrycksnivåer krävs ofta blodtryckssänkande läkemedelsbehandling men givetvis också livsstilsförändringar som exempelvis viktnedgång och promenader.

För dig som är diabetiker skall du ha så bra nivå på blodsockret som möjligt. Om du är överviktig är det önskvärt med viktnedgång. Du kan lätt räkna ut din rätta vikt genom att ta din längd minus 100, t ex är du 176 cm lång, så får du väga upp till 76 kg för att vara helt normalviktig. Vill du går ner i vikt, så är ett bra sätt att se över ditt kostintag. Ät mindre fett och intag dina måltider under lugna former, d v s ge dig tid för matintag. Dessutom underlättas din viktnedgång av regelbundna promenader om 30-40 minuter 3-4 gånger i veckan.

Anders Dahlqvist
Hjärtspecialist

 

Push Heart 2

Din berättelse

Här kan du läsa personliga berättelser om hur de kan vara att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Läs berättelser

Skicka in din egen

Senast uppdaterad:  2014-04-14Ansvarig:  Tina Englund