Rehabilitering och uppföljning

Målet med rehabiliteringen är att den som drabbats av stroke ska få tillbaka så mycket av sina förlorade funktioner som möjligt. Patienten ska kunna leva ett gott liv och vara självständig. För att lyckas krävs det träning – hur träningen läggs upp beror på den enskilde patientens behov. Många symtom syns inte lika tydligt som en förlamning eller märks lika väl som talsvårigheter, men kan ändå skapa problem i vardagen. Det är viktigt att man gör en helhetsbedömning av patientens behov. Bedömningen bör göras av ett team av olika yrkeskategorier. I teamet kan ingå läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator och neuropsykolog.

Förlamning och andra rörelseproblem

Vid stroke är det vanligt att rörligheten i den ena kroppshalvan påverkas, vilket bland annat kan ge svårigheter att sätta sig eller ställa sig upp. Likaså är störningar i armens och handens funktion vanliga. Det kan därför vara svårt att klara vardagen – att klä på sig, sköta hygienen etc. Dessa vardagliga aktiviteter kallas inom sjukvården ADL (Aktiviteter i Dagligt Liv).

Sjukgymnasten och arbetsterapeuten planerar och genomför träningen av rörelseförmågan i samarbete med den övriga vårdpersonalen. Bland annat kan sjukgymnasten lära ut hur man förflyttar sig själv genom att använda till exempel käpp, kryckor, rullstol eller rollator. Träning av handmotoriken är ofta arbetsterapeuten behjälplig med. Sjukgymnasten och arbetsterapeuten kan även ge råd om olika hjälpmedel som kan underlätta vardagen.

Ibland kan det vara svårt att se de små förbättringarna som sker från dag till dag och det krävs oftast stor uthållighet. Det är nästan alltid möjligt att återfå delar av tidigare funktioner genom målmedveten träning. Man får inte ge upp!

Talsvårigheter

Problem med att uttrycka sig kan vara orsakade av att språkcentrum i hjärnan skadats, men kan också bero på en förlamning i talorganen. Logopeden gör en bedömning av språkrubbningens svårighetsgrad och omfattning, samt planerar och genomför träningen. Att inte kunna meddela sig med sin omgivning är förstås mycket påfrestande för såväl patienten som för närstående och vänner.

Kognitiva problem

Många som drabbats av stroke kan uppleva kognitiva problem. Med kognitiva funktioner syftas på hjärnans ”högre” funktioner, till exempel minne, inlärning, koncentration, uppmärksamhet och planering. Kognitiva problem kan vara svåra att upptäcka – men kan ge en hel del bekymmer i vardagen. Oftast utförs testning av kognitiva funktioner av en arbetsterapeut eller en psykolog. För patient och närstående innebär det nästan alltid en lättnad att få bekräftat att det finns en bakomliggande orsak till de problem man upplever.

Psykiska reaktioner

Att drabbas av stroke innebär att man plötsligt befinner sig i en helt ny livssituation. De psykiska och sociala konsekvenserna är relaterade till sjukdomens svårighetsgrad, men också till individens personlighet och bakgrund. Även de nära anhöriga påverkas i stor utsträckning. Både patienten och de anhöriga kan uppleva ett psykiskt kristillstånd, där man behöver hjälp av kurator eller psykolog.

Depression efter stroke

Att drabbas av en depression efter stroke är vanligt – ungefär varannan patient kommer att uppleva någon form av depressiv reaktion. Om en depression uppstår kan behandling med så kallade antidepressiva läkemedel ge god effekt. En depression kan ibland innebära att den drabbade förlorar initiativförmågan, vilket kan påverka träning och rehabilitering negativt. Därför är det viktigt att detta tillstånd uppmärksammas och vid behov behandlas. Stöd från omgivningen kan också vara en god hjälp för den som är deprimerad.

Hjärnans förmåga

Man brukar säga att det hos vuxna inte bildas några nya nervceller. Vi vet dock att hjärnan har en överkapacitet. Med tiden är möjligheterna därför stora att man efter stroke kan återfå skadade funktioner. Det kan finnas flera förklaringar till detta.

I samband med stroke uppstår en svullnad i hjärnan och när denna försvinner kan en förbättring ske. En del nervceller har kanske inte helt gått förlorade utan bara hämmats av syrebristen – vid ökad tillförsel av syre kan de åter börja fungera. Det sker en ”ombyggnad” av den skadade hjärnvävnaden så att funktionen kan återfås helt eller delvis. Andra delar av hjärnan kan genom träning och rehabilitering överta den skadade hjärnvävnadens funktioner.

Push Heart 2

Din berättelse

Här kan du läsa personliga berättelser om hur de kan vara att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Läs berättelser

Skicka in din egen

Senast uppdaterad:  2014-04-14Ansvarig:  Tina Englund