Symtom & sjukdomsförlopp vid ledgångsreumatism 

Ledgångsreumatism yttrar sig mycket olika från person till person. Ibland går sjukdomen i skov, det vill säga sjukdomsutbrott följda av en period helt eller delvis utan symtom. För andra patienter ger sjukdomen konstant kraftiga symtom. I andra fall har man först mer aktiv sjukdom under några år, varefter sjukdomen lugnar ner sig och stannar upp.

Stelhet, ömhet och smärta

Inflammationen börjar i ledhinnan som blir tjock och breder ut sig mot brosk, ben och senor, som med tiden skadas. Skadorna gör att leden fungerar allt sämre, samtidigt som musklerna runt den blir svagare. Det blir svårare att röra sig. Lederna blir svullna, ömma och man får ont. Stelhet i leder märks ofta på morgonen eller efter att ha varit stilla en längre stund. Vid kraftig inflammation kan lederna kännas varma. Symtomen ökar ofta vid vanliga infektioner som till exempel förkylning, vid ansträngning och ledbelastning, när det är kallt och ibland också när det är varmt.

Sjukdom som påverkar hela kroppen

Ledgångsreumatism omfattar oftast inte bara lederna utan är en sjukdom som även kan drabba hela kroppen. Utöver besvär i leder, senor och muskler, kan även reumatiska knutor i underhuden förekomma. De kan uppstå på sådana ställen på kroppen där det är ett tryck mot huden, till exempel på armbågarna eller på fingrarna. Det förekommer ibland inflammation i organ som lungor, hjärta, ögon, bukhinna eller blodkärl. Minskad aptit, feber, blodbrist och ökad trötthet är andra tecken som är vanliga. Även nedsatt känsel, pirrningar i benen och att det är svårt att röra armar och ben kan förekomma.

Källor: www.sjukvardsradgivningen.se, Reumatikerförbundet, Socialstyrelsen, Apoteket, Att leva med reumatoid artrit – en reumatisk sjukdom, utgiven av Reumatikerförbundet (ISBN 91-85028-01-0). Texten är faktagranskad av Reumatikerförbundet och Bristol-Myers Squibb.