Lägesrapport 6 - Skolan i Sansai

Kid's Ark i Thailand, December 2004

Vid ett flertal tillfällen har två lärare försökt få Dang, medarbetare i Kids Ark, att sponsra flera barn i deras skola. Nu har vi sagt att vi vill träffa de barn som de anser var i störst behov av hjälp i deras skola. Vi kommer till skolan och möts av en lång rad barn som väntar på oss. Jag räknar och kommer fram till ett 40-tal. Alla ska talas med, fotograferas och sedan ska några besökas.  Vi informerar lärarna om att det måste vara deras ansvar att välja ut de mest behövande, och att vi kan börja med att sponsra ett 15-tal barn. Efter intervjuer med samtliga barn vill vi besöka de 20 mest behövande.

Dagen har varit lång, men vi försöker ändå att hinna med hembesök hos dem som bor nära skolan. Resterande gör vi kommande helg, då lärarna villigt ställer upp på sin lediga tid. De barn vi särskilt vill berätta om är de vars förhållanden vi blev mest berörda av.

Mira 8 år

Mira en 8-årig Hiv-positiv flicka. Hela familjen inkl. fastrar farbröder, mostrar och morbröder är Hiv-positiva. Mormor är den som håller ihop det hela så gott det går. Deras bostadshus, som ligger långt ute på en åker, är överfullt varför Mira får bo tillsammans med en äldre man som är någon sorts morfar (familjeförhållandena förstår vi inte) i ett jättehus som blev övergivet innan det var färdigbyggt.

Huset var säkert en storstilad tanke och det bär fortfarande spår av hur fint det kunde ha blivit. MEN inga fönster, inga dörrar, mycket smutsigt, en smutsig madrass med ett trasigt myggnät runt är Miras och morfars gemensamma sovplats, smutsiga kläder slängda lite här och där.

En liten eldstad där morfar lagar mat då han kan få tag på något att laga. Hundarna som vaktar huset ger ifrån sig höga skall och vi blir lite rädda, men med Mira som känner hundarna och schasar undan dem går det bra. Mira har förskräckliga sår på ben och fötter. Det sägs vara myggbett och allergi, men såren talar sitt tydliga språk tillsammans med det faktum att mamman är Hiv-positiv sedan många år. Mira har även ofta återkommande övre luftvägsinfektioner.

Vi som har som ambition att stötta Hiv-negativa barn kan naturligtvis inte välja bort Mira. Finns det något mer vi kan göra än att se till att hon får skolskjuts (Mira älskar att gå i skolan en oas för henne), skollunch, kläder och skolböcker. Ja, det visar sig att då vi är där det finns en granne som kommer och samtalar med oss, en kvinna, som efter detta tar Mira hem till sig då och då för att låta henne bada, tvätta hennes kläder och ge henne ett näringsriktigt mål mat. Ett avbrott i hopplösheten.

Nosara 12 år

Nosara 12 år. Far död i aids. Mor Hiv-positiv, sammanboende med ny man i ett litet hus av bambu och kartonger. Utanför huset ligger Nosaras bostad. Bambupinnar och pappbitar, ingen dörr, inga fönster, ett gammalt, slitet myggnät över en förskräcklig madrass. Kläder utspridda lite här och var. Nosara lärare är mycket orolig för vad som kan hända Nosara. Den nye mannen i familjen är enl. läraren inte att lita på och Nosara kan vara i fara för sexuella närmanden. Nosara har inte tillräckligt med kläder och lärarna har sett till att hon fått skollunch, betalt ur egen ficka. Skoluniform är inte att tänka på. Nosara ser mycket allvarlig och sorgsen ut. Vad kan Kids Ark göra? Genom två medkännande svenskor som besökt projektet har nu Nosara fått ett eget rum byggt av lecablock. Fönster och en låsbar dörr finns, en ny madrass och ett nytt myggnät samt 3 förvaringsboxar räckte även pengarna till. Nosara har nu även en sponsor som ser till att det kommer medel till hennes undervisning tills hon åtminstone gått ut grundskolan.

Mana och Mina är syskon. Deras föräldrar försörjer familjen genom att leta bland sopor och avfall. En sysselsättning som barnen hjälper till med på helger. Deras bostad, bambu, papp och korrungerad plåt är även den väl vaktad av hundar, men med barnens och lärarnas hjälp vågar vi oss in på området. Här finns varken elektricitet eller vatten. Barnen gör sina läxor vid levande ljus. Jo, vatten finns i form av en liten damm där kläder kan tvättas. Det gjorde barnens Mormor tills för 4 månader sedan då hon under denna sysselsättning ramlade i vattnet och drunknade. Mamman går till skolan för att hämta dricksvatten till familjen. Mana ser dåligt och har efter ett fall som liten fått en skada så att han är en slow learner. Mana har dock glasögon, som man hittat bland sopor och det var så lyckligt att de passade alldeles utmärkt. Familjen hoppas alltid kunna hitta något riktigt värdefullt bland soporna.

Även här finns inga medel att sörja för barnens skolgång. Föräldrarna är mycket angelägna om att barnen ska gå i skolan. De vet av egen erfarenhet att det är svårt att klara sig utan att kunna läsa och skriva. Mor är illiterat. Far kan läsa med stor svårighet och kan skriva sitt namn. Kids Ark beslutar att sponsra ett av barnen och försöka få det att räcka till för bägge.

Supachai 11 år

Supachai är 11 år och bor hos faster och hennes son. Båda föräldrarna är borta. Fadern död i aids. Modern har försvunnit. Supachai har svårigheter att koncentrera sig i skolan, har lindrigt rena kläder och ser strykrädd ut. Det är svårt att få ögonkontakt med honom. Då vi kommer till hans bostad träffar vi faster, lagom salongsberusad, leende och med det pussiga ansikte som bara en svårt alkoholiserad person visar upp. Supachai står hela tiden en bit bort från oss alla och leker med en hund. Han ser rädd och avvaktande ut. Lärarna berättar att han ofta kommer blåslagen till skolan. Den som försörjer den här trion är fasterns son 15 år. Han säljer glass. Kanske kan det underlätta om Supachai inte är en ekonomisk börda varför vi beslutar om stöd här.

Risa 8 år

Risa 8 år är en liten glad atletisk flicka. Vid hembesöket i ett litet hus av lecablock på en tomt som tillhör den farmare där fadern just nu kan tjäna som dagsverkare träffar vi mor, arbetslös, far, yngre syster som även går i skolan, två äldre bröder, den ene har måst sluta skolan eftersom han av någon anledning har en tracheostomi som gör att han inte kan få fram några ljud. Han har inga id-handlingar varför det är dyrbart att söka läkarvård. Den andre brodern är en studiebegåvning. Han bor i ett tempel nära skolan under veckorna och hälsar på hemma under helgerna. Risa bor hos en kamrat under veckorna. Huset som är litet rymmer inte hela familjen även om de under veckorna endast är fyra personer. Sover gör man under ett bambutak i det fria. Denna familj visar sig vara av den etniska minoriteten Lahu och har givit sig av från sin by eftersom de inte hade något land att odla sitt ris på. De har tiggt sig fram längs vägarna och för tillfället är detta deras lösning på sin situation. Risa får även stöd från Kids Ark.

Listan kan göras hur lång som helst och naturligtvis önskar vi att vi till Kids Ark kunde få faddrar till alla dessas barn som är i så stort behov av det mesta för att kunna fortsätta sin skolgång och på så sätt kanske ha större möjligheter att skapa sig en bättre tillvaro i livet.

Du som vill hjälpa något av dessa barn  -  kontakta Kids Ark:
E-mail:ritaallan47@hotmail.com eller sätt in ditt bidrag på Noaks Ark/Röda Korsets
postgirokonto 90 07 18-8, märk talongen "Thailand".