Kärlkramp (angina pectoris)

Vad menas med kärlkramp?

Kärlkramp heter angina pectoris på latin och betyder strypning av bröstet. Vanligtvis kallar vi det för kärlkramp eller ont i bröstet. Symtomen yttrar sig oftast som ett tryck eller en bandformad smärta i bröstet. Smärtan är sällan punktformat lokaliserad över hjärtat utan mer diffus och kan stråla upp mot halsen, armarna eller ryggen. Andra indirekta tecken på kärlkramp kan vara andfåddhet eller onormal trötthet vid ansträngning.

När får man kärlkramp/angina pectoris?

Den kommer framför allt vid fysisk ansträngning men försvinner efter några minuters vila eller om man tar en snabbverkande medicin. En del känner av sin kärlkramp när de ligger ner eller när de börjar gå en promenad. Smärtan kan i det senare exemplet försvinna efter en stund och kallas då walk-through angina pectoris. Vissa personer kan även få besvär av stress, kyla, blåst, stora måltider eller hög värme.

Det viktigaste för dig som patient är att lära känna just dina symtom och lyssna på kroppens signaler!

Hur uppstår kärlkramp/angina pectoris?

Kärlkramp uppstår när muskelns syrgastillförsel blir otillräcklig. Detta sker när blodförsörjningen (blodgenomströmningen) minskar. Den underliggande orsaken till detta är åderförkalkning i hjärtats kranskärl en process som startar tidigt i livet. En mer avancerad åderförkalkning kan leda till en allvarlig förträngning av kranskärlet, och därmed minskat blodflöde till hjärtmuskelns celler. Syrebrist uppstår i vävnadens celler och kan i värsta fall leda till vävnadsdöd, en infarkt. Vid fysisk eller psykisk anspänning ökar kraven på hjärtmuskelns blodtillförsel, som då inte räcker till, utan det uppstår syrebrist i en del av hjärtmuskeln. Den signalerar då med smärta i bröstet.