Behandlingsmetoder
Läkemedel
Trots att det inte finns någon bot för schizofreni kan symtomen från denna sjukdom behandlas med framgång med antipsykotiska läkemedel så att individer kan leva fullvärdiga och produktiva liv. I och med att vår förståelse av hjärnan och schizofreni ökar, utvecklas effektivare behandlingar med färre biverkningar. Nyare läkemedel ger personer med schizofreni ett större hopp om en högre livskvalitet.
Nervceller i hjärnan kommunicerar med ett slags kemiska meddelanden som kallas signalsubstanser. Forskare tror att schizofreni orsakas av en obalans mellan olika signalsubstanser, såsom dopamin och serotonin.
Antipsykotiska läkemedel
Antipsykotiska läkemedel, eller antipsykotika, hjälper till att kontrollera symtomen genom att reglera flödet av signalsubstanser i hjärnan. Det finns idag två typer av antipsykotika för behandling av schizofreni äldre så kallade typiska och nyare atypiska. Typiska antipsykotika är generellt lika effektiva i behandlingen av positiva symtom men mindre effektiva för behandling av negativa symtom. Då typiska antipsykotika nästan helt blockerar vissa dopaminreceptorer inblandade i styrningen av motoriska aktiviteter och mänskligt känsloliv kan denna blockering ge biverkningar såsom sämre kontroll av musklernas aktivitet och störningar i känslolivet.
Nyare mediciner, så kallade atypiska antipsykotika, interagerar med både dopamin- och serotoninsystemen. Atypiska antipsykotika blockerar också dopaminreceptorn dock i mindre grad än de typiska och ger därför ofta färre muskelbiverkningar. Atypiska läkemedel har också rapporterats vara effektivare på att lindra negativa symtom än typiska.
De första antipsykotiska läkemedlen blev tillgängliga på 1950-talet. Dessa så kallade typiska antipsykotika blockerar dopaminreceptorerna i hjärnan. En obalans av dopamin en kemisk budbärare eller signalsubstans i hjärnan tros spela en avgörande roll för schizofreni och associeras till så kallade positiva symtom såsom förföljelsemani och hallucinationer. Å andra sidan är dopamin också inblandat i kontrollen av muskelrörelse, så att en blockad av det i vissa delar av hjärnan kan ge upphov till motoriska störningar, till exempel darrningar, muskelstelhet och ofrivilliga muskelrörelser.
Forskare antar även att dopamin (och serotonin) är viktiga för människans känsloliv, varför en blockad av dessa kan orsaka biverkningar som inbundenhet och likgiltighet. Typiska antipsykotika är effektiva för att förbättra positiva symtom, men har begränsad effekt på negativa symtom som inbundenhet och likgiltighet.
En ny klass antipsykotika, så kallade atypiska antipsykotika, introducerades för att behandla schizofreni på 1990-talet. Atypiska antipsykotika tros verka genom att blockera både dopamin och serotoninreceptorer. Dessa effekter har associerats med en förbättrad biverkningsprofil, med mindre motoriska störningar, samtidigt med fortsatt lindring av positiva symtom. Atypiska läkemedel anses förbättra negativa symtom mer än typiska antipsykotika.
Vill du läsa mer om behandling?