Vanliga frågor om schizofreni

Vad är schizofreni?

Schizofreni är en kronisk och ihållande störning i hjärnan. Schizofreni påverkar individens möjlighet att organisera tankar och att tänka och bete sig rationellt. Man har svårt att skilja på verkliga händelser och overkliga upplevelser. Sjukdomen kan orsaka förändringar i personlighet, humör och känsloliv. Symtomen kan vara extremt svåra och försvagande och kan ha ödeläggande konsekvenser inte bara för den drabbade personen utan också för dennes anhöriga och vårdnadshavare.

Är schizofreni ärftligt?

Ingen vet varför vissa människor utvecklar schizofreni. Sjukdomsförloppet påverkas sannolikt av en komplex samverkan av genetiska och miljömässiga faktorer. Till exempel har forskare upptäckt att risken att utveckla schizofreni ökar om en nära släkting lider av sjukdomen. Upp till 60 procent av personer med schizofreni har ingen uppenbar sjukdomshistoria i släkten. Ett barn, vars förälder lider av schizofreni, har ungefär 10% risk att själv drabbas. Risken ökar till 50% för någon med två föräldrar med schizofreni.

Går det att bota schizofreni?

Det finns idag inget botemedel mot schizofreni, men läkemedelsbehandling i kombination med psykologiskt och socialt stöd kan lindra symptomen så att många kan leva i de närmaste fullvärdiga liv.

Vilka är symtomen på sjukdomen?

Schizofreni är en komplex störning som karaktäriseras av en rad symtom som ofta blir mer framträdande med tiden och utvecklas i olika stadier av sjukdomen.  

• Tankestörningar
  Personer med schizofreni kan uppleva att deras tankar är i en enda röra, oorganiserade och planlösa. Vissa kan också uppleva en nedsatt kognitiv förmåga då minne, koncentration och inlärningsförmåga påverkas.
  
  
• Vanföreställningar
  Vissa personer upplever rädsla för att vara iakttagna, förföljda eller styrda av andra. En man kan t.ex. höra på nyheterna i TV och plötsligt inse att uppläsaren talar om honom. Perceptionen kan tolkas som en signal, tecken, budskap eller uppenbarelse som sätter personen i centrum för ett betydelsefullt skeende. Även om de nya insikterna ger upphov till undran och bävan ifrågasätts de inte utan är förenade med en stark känsla av övertygelse.
  
  
• Hallucinationer
  Patienter kan höra röster eller se människor som inte finns där. Rösterna kan till exempel kommentera personens uppförande eller ge order. Dessa hallucinationer är mycket verkliga för patienten och kan göra det mycket svårt att hantera vardagen och leva ett normalt liv. Vissa människor upplever rädsla för att vara iakttagna, förföljda eller styrda av andra.
  
  
• Känslostörningar
  Patienter kan uppleva brist på motivation, deras tankar blir långsammare eller så kan de inte uppleva känslor lika intensivt som de brukade. Dessa symtom leder ofta till att de drabbade drar sig undan socialt.
  

Har en person med schizofreni flera personligheter?

Många tror att schizofreni är detsamma som populärt kallas personlighetsklyvning. Att man upplever sig vara kluven mellan flera personlighetsdrag, kanske en god och en ond sida. Den egenskapen är inte karaktäristisk för schizofreni.

Blir man beroende av medicinerna?

De läkemedel (neuroleptika) som används till behandling av framförallt positiva, negativa och kognitiva symtom ger inte upphov till beroende. Dock används ofta lugnande mediciner i tillägg för att dämpa oro (s.k. benzodiazepiner) och om de används regelbundet kan de vara beroendeframkallande

Räcker det med bara mediciner?

Nej, i modern behandling ingår mediciner som en del i hel kedja av olika stödåtgärder. Förutom mediciner är psykologiskt stöd och psykosocial uppbackning lika viktiga komponenter.

Kan man sluta ta sina mediciner?

Då schizofreni är en kronisk sjukdom som inte botas av mediciner, utan snarast stödjas av denna behandling, innebär avbrytande av behandling en stor risk för återfall i sjukdomen. Strävan inom behandlingen är dock att lägsta möjligas dos bör användas.