Fråga doktorn om hjärta/kärl

Här kan du skicka in din egen fråga om hjärta/kärl till vår expert Annica Ravn-Fischer.

Vårt mål är att skicka personliga svar på alla frågor inom en vecka. Notera att svaren inte är en ersättning för professionell medicinsk rådgivning. Du kan heller inte ställa frågor om specifika läkemedel - dessa bör du ställa till din behandlande läkare. Läs gärna tidigare frågor för att se om det svarar på din fråga.

Välkommen att ställa din fråga!

Sök bland andras frågor och svar

Sök inom en tidsperiod:

Från:
Till:
Sök

Hjärta/kärl

2017-04-13

Förmaksflimmer

ID: 73327

Jag har hyfsad kondition och blir inte särskilt andfådd ... / BeHiz

Jag har hyfsad kondition och blir inte särskilt andfådd vid aktiva fysiska ansträngningar. Hjärtfrekvens cirka 60/minut i vila. Min fråga är: Hjärtat slår jämt och bra, men så helt plötsligt stannar det en kort stund liksom för att invänta rätt takt igen och sedan fortsätta i samma lugna tempo. Det försöker inte ta igen dessa uppehåll heller. - Oftast märker jag detta bara om jag kollar pulsen. Ibland kan det kännas som obehagliga "volter" i bröstet. Vissa maträtter kan göra ovanstående vanligare. Mineralrik mat exempelvis.

BeHiz

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Behiz"!

För att exakt säga vad som händer med din hjärtrytm skulle man behöva fånga rytmen på ett EKG. Men om jag får gissa så tror jag att det är extraslag du drabbats av. Extraslag kan komma både från hjärtats förmak och kammare och känns som om hjärtat gör uppehåll. Extraslag förekommer då och då hos merparten av alla människor och är i allmänhet inte farliga. Extraslagen uppkommer ofta i vila. Skulle extraslagen bli fler då man anstränger sig så brukar man rekommendera en utredning som omfattar bland annat ett arbetsprov (cykelprov med EKG-uppkoppling).För att få en diagnos behöver man som sagt fånga rytmen på EKG. Ett vilo-EKG tas under några sekunder och det finns risk att man just då inte har några extraslag/rytmrubbningar. För att undvika att missa rytmrubbningar kan man beställa ett långtids-EKG. Då får man med sig en liten dosa hem som registrerar EKG´t under 24-48 timmar. Denna typ av undersökning kan din vårdcentral remittera dig till. Beroende på vad man hittar vid en sådan undersökning kan man sedan gå vidare om det behövs.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-13

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73325

Hej! Jag är en ung kille på 25 år som aktivt träna ... / Simon

Hej! 

Jag är en ung kille på 25 år som aktivt tränar styrketräning 4 dagar i veckan 1.80 lång 76kg. Nyligen skaffat en Pt sedan ett par månader sen. Senaste gånger har vi kör extremt mycket ben övningar såsom benpress bl.a. Och ganska tungt och intensivt så mina ben börjar darra/skaka efter alla 4 set. Det är då jag börjar känna muntorrhet , dricker jättemycket vatten fortfarande torr i munnen. Några minuter senare blir jag yr, extremt illamående dvs spykänsla, det hände tom en gång att jag fick stickningar i fingrarna, snabbt som ögat tvingar jag på mig nån proteinbar, nån sockerdryck. Ligger ner på rygg och lyfter benen för att blodet skall rinna ner. Cirka 15-20 minuter senare börjar jag återhämta mig och blir starkare, men jag har varit helt borta under 15-20 min. Normalt när jag tränar själv med PT, så har det aldrig hänt. Jag lyfter tungt i många andra kroppsdelar. Men när det gäller ben övningar så mår jag illa och får detta som kanske är blodtrycksfall eller blodsockerfall. Ska jag vända mig till vårdcentralen för att kolla olika värden? Jag har för övrigt inga sjukdomar.

Simon

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Simon"!

Det är svårt att säga exakt vad som händer i din kropp men får jag gissa så tror jag att dina kraftiga benövningar gör att blodflödet till benen ökar för att försörja muskulaturen med näring och syre. När du slutar träna så stängs muskelpumpen av. Blodet har då en tendens att bli kvar nere i benen och blodtrycket sjunker vilket gör dig yr och illamående. Du kan försöka ta det lite lugnare med just benövningarna eftersom det är just dessa du verkar må dåligt av. Ett annat tips kan vara att efter benövningarna försöka promenera lite lätt för att hålla igång muskelpumpen så att blodtrycket inte faller så abrupt. Om inte detta hjälper kanske någon läkare ska titta på dig, kontrollera blodtryck, EKG och rutinprover mm. 

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-12

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73317

Hej Annica. Här kommer förmodligen en intressant f ... / Kalle77

Hej Annica. 

Här kommer förmodligen en intressant fråga. Jag böt hjärtklaff (Gris) 2012 vid 72 års ålder. På thorax sattes jag på Atorvastatin och Trombyl. Ett halvår senare i hemmet började hjärtat att gallopera. På akuten körde dom upp mig till Mava där jag hölls kvar över natten. Innan hemgång böt man till Waran och satte mig på Bisoprolol som har fungerat perfekt i snart 5 år, förutom att jag får plaskvåta svettningar om nätterna (Jag som aldrig svettats tidigare) För en vecka sedan böt man äntligen till Metoprololol för att se om svettningarna försvann. Tvärtom så började hjärtat efter bara 4 timmar att slå väldigt hårt så jag skakar. Inte flimra eller gallopera utan bara att slå hårt. Detta höll i sig till sena kvällen då hjärtat gick tillbaks till normalläge. Sedan dess gick jag tillbaks till Bisoprolol som varit stabilt i fem år, men till min fasa så slår hjärtat hårt i flera timmar som avlöses av lugn period flera timmar och så vidare varje dag. Är det någonting som är normalt eller skall jag prata med Hjärt/kärl på St:Göran eller värdelösa husläkaren som aldrig hjälpt mig som jag helst vill undvika. Problemet är väl att han måste skriva remiss till hjärtläkaren. Man kan ju skriva egen remiss, tror du jag kan göra detta. Tack

Kalle77

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Kalle77"!

Av ditt mail framgår inte vilken klaff man bytte ut eller vilken rytm ditt hjärta har när det galopperar men eftersom du blivit insatt på Waran misstänker jag att det kan vara förmaksflimmer som du drabbats av? Bisoprolol och Metoprolol är båda betablockerare med likartade verkningar och biverkningar. Betablockerarna är skonsamma för hjärtat, drar ner pulsen, stabiliserar rytmen samt sänker blodtrycket och verkar främjande för hjärtats pumpförmåga.Varför du fått tillbaka hjärtklappningarna efter att ha varit symtomfri i 5 år är svårt att svara på. Jag tycker att du ska bedömas av en hjärtläkare. Kanske ska man göra ett nytt ultraljud på ditt hjärta för att se att klaffprotesen fungerar bra. Kanske behövs annan rytm-medicinering för att hålla pulsen i schack? Tycker att du ska ringa till St. Göran om det är där du varit tidigare och fråga om du kan få komma dit? De kan svara på om du behöver remiss eller om egenremiss fungerar. 

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

Tack för trevligt svar. Klaffen man böt var aortaklaffen. Hjärt/kärlmottagningen är väldigt trevliga men ser sura ut om man rundar husläkaren och går direkt till dom utan remiss. Jag kan väl gå in på 1177 och beställa tid, det blir väl en egen remiss kan man tycka. Kalle.

Kalle77

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej igen "Kalle77"!

Prova med en egenremiss och fungerar inte detta så be vårdcentralen om hjälp att få komma till din hjärtmottagning. Lycka till!

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer 

PermalänkVisa

2017-04-12

Stroke

ID: 73315

Hej jag är en 38 årig tjej. Är en mkt orolig person. Ha ... / Louise

Hej jag är en 38 årig tjej. Är en mkt orolig person. Har fått Lergigan att ta inför natten när jag är extra orolig/spänd. Läste på medicinen och det stod något om en sällsynt (tror jag) biverkning: HJÄRTstillestånd. Sedan står det något om försiktighet om man har haft stroke eller lätt för att få stroke. Blev jätterädd. Vad jag vet har jag inte hjärtproblem och ingen aning om jag har lätt för att få stroke. Jag har lågt blodtryck till normalt, aldrig över 120/80 (som är normalt) oftast lägre både under och övertryck. Blir yr när jag reser mig upp. Mina blodprover i oktober såsom HB, lever, njur, sköldskörtel var helt normala. Min pappa däremot är svårt hjärt/lungsjuk liksom min farbror. Min farmor dog 68 år i hjärtsjukdom. Jag har gjort ekg vid några tillfällen senast 2015. Allt normalt. Har nämligen periodvis extraslag eller vad det kallas, Ofarligt iallafall. Läkaren som skrev ut Lergigan har haft hand om mig i många år. Vågar jag fortsätta ta Lergigan vid behov. Livrädd för att få stroke eller hjärtstillestånd.

Louise

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Louise"!

Du behöver inte vara orolig för att ta Lergigan. När det gäller stroke så har man sett en liten ökad risk för detta hos äldre patienter med demenssjukdom vilket alltså inte gäller dig. Du verkar ordentligt kontrollerad. Ditt blodtryck ligger fint och ditt EKG är normalt. Du behöver alltså heller inte oroa dig för några hjärtbiverkningar av Lergigan utan kan fortsätta med medicinen i den dos som din ordinarie läkare förskrivit.Hoppas att du känner dig lugnare!

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-10

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73291

Hej, Jag är 45 år, 1.61 lång och väger 62 kg. Jag ... / Maria

Hej, 

Jag är 45 år, 1.61 lång och väger 62 kg. Jag hade en puls på 82 när jag tog den på morgonen (jag stressar lätt upp mig när jag ska ta pulsen så jag har kanske något lägre). Blodtrycket var 125/82. Min fråga är att jag tog en tablett Atarax 25 mg 8 timmar före jag mätte blodtrycket. Kan det påverka trycket så det blev lägre eller kan jag lita på mätningen? Är min puls alldeles för hög? För övrigt frisk och mår bra.

Maria

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Maria"!

Tack för ditt mail! Inledningsvis vill jag bara berätta att dina värden förefaller helt normala. Du är normalviktig, har normal puls och ett jättefint blodtryck. Referensvärdena för puls är att pulsen ska ligga mellan 50-100/min i vila för att räknas som normal och motsvarande värde för blodtrycket är under 140/90 mmHg. Det ser således fint ut och du behöver inte oroa dig.Atarax är en tablett som lindrar klåda samt stillar oro. Atarax ger ofta sömnighet/trötthet och kan försämra reaktions- och koncentrationsförmågan. Man bör alltså inte köra bil efter Atarax-intag. Det är mycket sällsynt att Atarax påverkar blodtrycket och är det i någon riktning så är det åt det lägre hållet (men som sagt mycket ovanligt). Atarax bryts ner på ca 14 timmar till halva koncentrationen (halveringstid).Hoppas att detta var svar på dina frågor.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

Tack för svaret! Betyder halveringstid att det tar 28 timmar för att det ska vara helt borta ur kroppen eller är det helt borta efter 14 timmar?

Maria

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Maria"!

Halveringstid betyder att hälften av läkemedlet finns kvar efter angivet antal timmar. Är halveringstiden 14 timmar är 50% av läkemedlet kvar efter 14 timmar. Efter ytterligare 14 timmar har du bara kvar "hälften av hälften" av ursprungsnivån. På detta sätt kommer läkemedlet sakta men säkert gå ur kroppen. De kliniska effekterna brukar vanligtvis avta ganska fort när koncentrationen i blodet går ner.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

Hej igen, Om man tar blodtrycket 14 timmar efter jag tagit 1 st 25 mg Atarax kan man då räkna med att det inte påverkar om man tar blodtrycket eller behöver jag vänta längre?

Maria

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej igen "Maria"!

Jag kan inte tänka mig att blodtrycket skulle vara påverkat 14 timmar efter intag av Atarax. Det är ju ovanligt att blodtrycket påverkas över huvud taget av Atarax och efter så lång tid är det osannolikt.Ett normalt blodtryck i vila ska ligga under 140/90 mmHg. Ingen undre gräns finns så länge man inte känner sig yr och svimfärdig. Yngre människor ligger lägre i blodtryck än äldre. Ett enstaka förhöjt blodtryck brukar man inte fästa sig vid utan rekommendera omkontroll.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-09

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73285

Påverkas njurarna av eliquis om man samtidigt dricker a ... / famous

Påverkas njurarna av eliquis om man samtidigt dricker alkohol

famous

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Famous"!Alkohol (etanol) bryts ner i levern och påverkar inte njurarna så mycket. Generellt gäller att man ska vara högst måttlig med alkohol när man står på blodförtunnande mediciner. Alkohol i stora mängder ger leverskador. Om levern inte fungerar som den ska så ökar kroppens spontana blödningsbenägenhet. Om man då tillför ett blodförtunnande läkemedel kan man bli för lättblödande.Eliquis rekommenderas inte till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion och bör användas med försiktighet vid lätt till måttligt nedsatt leverfunktion.När det gäller Eliquis och njurar så kan koncentrationen av läkemedlet i plasma öka om njurarna fungerar dåligt. Detta kan leda till en ökad blödningsbenägenhet. Vid måttligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 15-29 ml/min och kreatinin >133 umol/l) rekommenderas dosjustering. Vid allvarligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance <15 ml/min) och/eller dialysbehandling rekommenderas att preparatet inte ska användas alls Sammanfattningsvis ska man vara högst måttlig med alkohol när man står på blodförtunnande mediciner.Hoppas att detta var svar på din fråga!Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-06

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73265

Hej! Var till Hc då jag gick upp 6 kg i vikt på en ... / mcs310

Hej! 

Var till Hc då jag gick upp 6 kg i vikt på en vecka, blev andfådd och svall upp i ansikte , mage och ben. Fick även förhöjt bltr med huvudvärk( 160/100)Alla prover förutom leverprover samt Hjärtprover var normala. Blev inlagd på sjukhuset för vidare utredning av hjärtat. Skiktrtg var bra men man såg lite vätska i lungorna. UL av hjärtat var bra även arbets EKG. Har haft väldigt hög belastning på arbetet kan det har påverkat provsvaren? Röker inte, nyttjar ej alkohol. Har nu fått bort överflödig vätska i kroppen men undrar så klart vad detta berodde på. Läkaren tror på utmattningssyndrom.

mcs310

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "mcs310"!

Högt blodtryck, huvudvärk, andfåddhet, svullnad samt viktuppgång på 6 kg på en vecka låter anmärkningsvärt. Du verkade haft en påverkan på dina leverprover och hjärtprover men det framgår inte i ditt mail vilka labprover som avvek och vilka nivåer dessa låg på. Skiktröntgen visade vätska i lungorna. EKG, Arbetsprov och hjärtultraljud var normala.Det är lite svårt för mig att utan tillgång till alla detaljer avgöra vad som drabbat dig. Snabb viktuppgång kan till exempel orsakas av:- Hjärtsvikt- Leversvikt - Njursvikt- Läkemedel (tex gruppen kalcium-blockare dit Felodipin och Amlodipin tillhör)Eftersom du hade påverkade hjärtprover och vätska i lungorna så kan du haft en övergående påverkan på ditt hjärta. Nedan följer några tänkbara förklaringar:TAKOTSUBO:Känslomässig eller fysisk stress kan utlösa det man kallar Takotsubo som lite slarvigt översätts "Brustet hjärta". Hjärtat är inte brustet men hjärtfunktionen sviktar akut. Symtomen liknar de man ser vid akut hjärtinfarkt. Prognosen är god och oftast är symtomen övergående. Om ultraljud inte görs i anslutning till symtomen kan diagnosen lätt missas.RYTMRUBBNING:En rytmrubbning eller arytmi som det också kallas kan utlösa en akut hjärtsvikt med viktuppgång som följd. För att diagnos ska kunna ställas krävs EKG under tiden arytmin pågår. Ditt EKG var dock normalt när det togs.HÖGA FYLLNADSTRYCKStress medför att blodtrycket går upp. Med ett förhöjt blodtryck stiger ofta fyllnadstrycket inne i hjärtat. Ökade fyllnadstryck kan leda till klaffläckage och att blodet backar upp i lungorna och man blir andfådd. Långvarigt förhöjt fyllnadstryck kan leda till att hjärtat bli stelare och att man samlar vätska även på lång sikt.AKUT HÖGERKAMMAR-BELASTNINGKan tex orsakas av propp i lungorna med symtom som andfåddhet, leverpåverkan svullnad i kroppen. Mer ovanligt med vätska i lungorna.Långvarig viktuppgång har betydligt fler förklaringar (tex hormonella rubbningar, för högt energi-intag mfl) och berörs inte här.Ovan har du några tänkbara förklaringar. Mer exakt än så har jag svårt att säga. Hur som helst verkar du blivit ordentligt undersökt och det är ju bra. Att det skulle röra sig om utmattningssyndrom håller jag för osannolikt, dock med reservation för att jag inte känner till alla detaljer.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

Hej o tack för svar! Proverna som var påverkade var Asat o Alat( minns ej värdet) samt BNP som låg strax över 500. Tar inga mediciner. Självklart blir man rädd och undrar varför det blev så här och om det kan bli samma igen. Har inte fått ngn uppföljning och vet inte om det brukar ske heller

mcs73

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej igen "mcs73"!ASAT och ALAT är leverprover. 

Förhöjda leverprover kan orsakas av tex sjukdom, läkemedel och alkohol. Svårt att säga varför proverna var påverkade i ditt fall. En lindrig ASAT och ALAT-stegring brukar man bara följa upp och se att proverna normaliseras. Detta kan göras på vårdcentralen.BNP på 500 är lätt förhöjt och ospecifikt. Någon form av belastning på hjärta-kärlsystemet kan ha legat bakom. Eftersom hjärtundersökningarna var bra tycker jag inte att man behöver följa upp detta ytterligare.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-06

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73261

Jag har konstaterats ha vänstersidigt skänkelblock, del ... / Roland C.

Jag har konstaterats ha vänstersidigt skänkelblock, dels förra året och i år hos vårdcentralen. Där säger doktorn att det är ofarligt. Men vad som har hänt i år att jag märker detta tydligt när jag lägger mig ner så gör pulsen uppehåll och sedan kommer ett "dunk" och det fortsätter att slå. Detta upprepas tätt. Kvittar om jag ligger på vänster sida eller på höger sida, mindre om jag ligger på rygg. Märker inte av detta när jag är i rörelse. Jag är tacksam för information för det har blivit kraftigare under detta år, innan har jag inte märkt något. 2013 på annandagen jul konstaterades stopp i vänster kranskärl och fick en stent inopererad.

Roland C.

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Roland C."!

Ska försöka svara på dina frågor.Vänstersidigt skänkelblock innebär att de sladdar som leder elektriska impulser till vänster del av hjärtat är skadade. Den elektriska impulsen som initieras av sinusknutan kommer då att ta en annan väg och når med viss fördröjning ner och aktiverar vänsterkammaren så att denna drar ihop sig. Detta leder till att vänster kammare drar ihop sig efter höger kammare. Ett vänstersidig skänkelblock kan uppkomma efter tidigare hjärtinfarkt/kranskärlssjukdom (du har ju haft ett stopp i vänster kranskärl och har genomgått ballongvidgning med stent) samt vara kopplat till hjärtförstoring och hjärtsvikt. Sladdfelet är alltså en indikator på underliggande hjärtsjukdom och på så sätt ska detta fynd inte viftas bort som helt ofarligt (som läkaren på vårdcentralen säger).Ett annat problem som du verkar ha är att pulsen är oregelbunden och gör "uppehåll". För att ställa exakt diagnos på din rytmrubbning måste man fånga den på EKG. På din beskrivning kan man dock misstänka att hjärtat slår extraslag sannolikt utlösta av kamrarna. Extraslag är mycket vanligt förekommande och i synnerhet om man haft sjukdom i kranskärlen. Extraslag som tenderar att försvinna då man anstränger sig är i allmänhet mer godartade än extraslag som blir fler då man anstränger sig.Eftersom du har en kranskärlssjukdom i botten så tycker jag att en hjärtläkare (kardiolog) ska titta på dig och göra en ordentlig bedömning. Kanske behövs vidare hjärtutredningar? Gör hjärtat längre uppehåll så du riskerar att svimma kanske en pacemaker behövs? I vissa fall kan extraslagen medicineras bort.Så sök upp en hjärtläkare med dina besvär.Hoppas det var svar på dina frågor.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

Tack för ett utförligt svar. Tänkte bara tillägga att min doktor på vårdcentralen drog in trombyl 2 år innan jag fick problem med kranskärlet. Frågade doktorn efteråt och han sa att så gör vi. Jag har astma sedan 1945, diabetes typ 2 sedan 1997 (med insulin och en måltidsinsulin novorapid och lite överviktig nu 86 kg.

Roland C.

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej igen Roland!

När man väl konstaterats ha kranskärlssjukdom och har fått ett stent (nät) inopererat så säger våra riktlinjer att man ska stå kvar på medicin som hämmar blodplättarna (tex Trombyl) livslångt för att undvika nya proppar (dels i det gamla stentet och dels på andra ställen). Det är viktigt att du har en bra medicinering för blodet, blodtrycket, kolesterolet och blodsockret för att undvika proppar och även för att bromsa utvecklingen av åderförfettning. Du har ju som du nämner några riskfaktorer (ålder och manligt kön, diabetes sedan 20 år tillbaka, övervikt och tidigare kranskärlssjukdom) som man måste ta på allvar. Vårdcentralerna brukar klara av att sköta uppföljningen men om de känner sig osäkra kring din medicinering be dem ta hjälp från någon hjärtläkare. Det du kan göra själv är att försöka leva så sunt som möjligt när det gäller kost, motion, avstå rökning, minimera alkoholintag etc. Sunda levnadsvanor minskar risken för återinsjuknande betydligt!

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-04

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73239

Hej och tack för en mycket bra och informativ sida. Jag ... / Orolig

Hej och tack för en mycket bra och informativ sida. Jag, 43-årig man,drabbades av en hjärtinfarkt för lite mer än en vecka sedan som lyckligtvis inte gav mer ä en "diskret" skada på hjärtat. Läkarna kunde inte svara på varför jag fick den, men jag tror att extrem långvarig stress är orsaken. Jag undrar över två saker. 1. Samtliga läkare som behandlade mig sa att jag inte kommer att besväras av detta framöver och bedömde risken att jag skulle få tillbaka en hjärtinfarkt är ca en promille, eller osannolikt. Detta pga att alla kärl, förutom proppen, såg mycket fina ut. Jag har heller inga riskfaktorer såsom diabetes, rökning, alkohol eller fetma. Men när man läser om hjärtinfarkt så verkar alltid statistiken dyster och mörk, såsom att man lever tolv år efter en infarkt eller att 10 procent av de drabbade återinsjuknar inom sex månader. Ytterst sällan hittar man något positivt, om någon som levt ett bra liv efter infarkten. Jag undrar, ska jag lita på vad mina läkare sagt, eller talar statistiken emot mig? 2. Min andra fråga är. Kan det räknas som ärftligt betingat om flera på min pappas sida har drabbats av hjärtsjukdom i hög ålder? Samtliga har blivit mycket gamla (85-90 år)och utvecklat hjärtsjukdom på senare år, mycket pga rökning och stillasittande?

Orolig

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Orolig"!

Otur att du drabbades av en hjärtinfarkt men skönt att du klarade dig så bra! Ska försöka bena ut dina frågor:Hjärtinfarkt är en mycket vanlig sjukdom och drabbar drygt 27 000 människor varje år (75/dag)! Medianåldern då man insjuknar i hjärtinfarkt brukar ligga kring 70-75 år. Endast 1000 personer var yngre än 50 år (2014). Av alla hjärtinfarkter drabbar 60% män och männen är några år yngre än kvinnorna när de får sin infarkt (man spekulerar kring att östrogenet skyddar kvinnans kärl från åderförfettning fram till klimakteriet). Glädjande nog har dödligheten i hjärtinfarkt halverat de senaste decennierna tack vare mer sunda levnadsvanor samt bättre behandlingsmöjligheter både med att åtgärda stoppet i kranskärlet samt bättre läkemedel.En hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist när det uppstår en propp i något av hjärtats kranskärl som försörjer hjärtmuskeln med blod. Orsaken till att det bildas en propp är vanligtvis att ett åderförfettningsplack brister. Detta tolkar kroppen som en "skada" på kärlväggen och skickar dit blodplättar för att "täta" skadan. Följden blir tyvärr ofta en blodpropp som istället hämmar flödet i kärlen. Det finns även andra mer ovanliga orsaker till att blodproppar bildas tex embolier (blodproppar kommer någon annan stans ifrån).Proppen leder till syrebrist och efter ca 20 minuter uppstår vävnadsskada. Hur snabbt man kommer till behandling avgör hur stor vävnadsskadan blir. Den skadade muskelvävnaden ersätts av ett bindvävs-ärr efter några månader. I ditt fall verkar ditt hjärta ha klarat sig bra.Riskfaktorer för att få åderförfettning som kan leda till hjärtinfarkt är som du nämner: Ärftlighet, rökning, diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol, övervikt, stress med flera. Man brukar inte fästa sig vid att många släktingar fått hjärtinfarkt i hög ålder. Med ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom menar vi släkter där många yngre personer fått hjärtinfarkt, stroke etc. I ditt fall verkar du således inte ha någon ärftlig belastning att vara rädd för. Om du däremot haft en längre period med kronisk stress så kanske du ska försöka göra något åt detta (om det går). Kronisk stress gör att man får en rubbning i hormonbalans med frigörande av socker och blodfetter som kan lagras in i kärlväggarna och bidra till åderförfettning.När det gäller din framtid så skulle jag säga så här: Den ser god ut. Eftersom jag antar att du fått en bra behandling (kanske har du gjort en ballongvidgning?) samt fått bra läkemedel så är din risk att få en ny hjärtinfarkt betydligt mindre än den var innan du fick infarkten för en dryg vecka sedan. Däremot är risken för en ny hjärtinfarkt inte "noll" och du ska fortsätta ta ordinerade läkemedel för att förebygga en ny infarkt.Således ser din framtid bra ut. Ingen nämnvärd skada på hjärtat och dessutom en bra behandling som ska förhindra framtida infarkter.Hoppas att det var svar på dina frågor.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

Tack för ett informativt och lugnande svar. Jag har två följdfrågor dock. Precis som du skriver berättade också läkarna att de flesta som drabbas av hjärtsjukdom ingår i riskgrupperna. Således ingår inte patienter som jag i statistiken. Jag undrar därför om det finns någon statistik över tillfrisknande över de 1000 under 50 år som drabbas varje år? Och vad som är den främsta orsaken för hjärtinfarkt bland unga?

orolig

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej igen "Orolig"!

För alla åldrar sammantaget gäller att 90 % av alla hjärtinfarkter kan förklaras av de klassiska riskfaktorerna (ärftlighet, rökning, övervikt, diabetes, högt kolesterol, högt blodtryck, stress, för lite motion etc). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken hos personer > 35 år i Sverige. Orsaken till hjärtinfarkt hos unga är, förutom åderförfettning orsakad av de tidigare nämnda riskfaktorerna (som är absolut vanligast), tex ärftlig kolesterolrubbning samt dissektion av kranskärlen (dissektion av kranskärlen är ovanligt och drabbar framför allt unga kvinnor)Någon riktigt bra statistik på risk att återinsjukna i hjärtinfarkt, som passar in på just dig, är svårt att hitta. På Europeiska kardiolog-föreningens hemsida kan man hitta diagram där risken för en tidigare hjärtfrisk person att få en hjärtinfarkt relateras till blodtrycks-och kolesterolnivåer. Vid ett blodtryck <= 140 mmHg och ett kolesterolvärde på max 7 skulle 10-års risken att få en dödlig hjärtinfarkt vara 1%.Helt färska register-data från Sverige visar dödligheten efter en hjärtinfarkt hos unga (<50 år) oberoende av hur många riskfaktorer man har. Dödligheten är generellt mycket låg och för dig som inte har några kända riskfaktorer sannolikt ännu lägre:- 30-dagars dödligheten är endast 2% för unga (<50 år) som drabbats av hjärtinfarkt- 1 års dödligheten är endast 3% för unga (<50 år)Närmre än så tror jag inte att det går att komma när det gäller att prediktera din framtida risk. Du kan dock glädja dig åt en mycket låg risk och nu är du dessutom under behandling med bra läkemedel.Hoppas att du känner dig nöjd med svaret och kan fokusera på att leva livet utan att tänka för mycket på risker för återinsjuknande.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

2017-04-03

Övriga hjärtsjukdomar

ID: 73231

Hej min dotter är 19 år men hon skaka i handen ofta ja ... / Mihane krasniqi

Hej min dotter är 19 år men hon skaka i handen ofta jag vet inte vad ska jag göra vi har varit på vårdcentralen men dom säger stress så jag tror inte från stress va ska ja göra .

Mihane krasniqi

Dr Annica Ravn-Fischer

Hej "Mihane Krasniqi"!

Ofrivilliga skakningar i händerna kallas tremor och kan bero på;Essentiell tremor:Denna typ av skakningar är utan känd bakomliggande orsak och är ärftlig i ca hälften av fallen. Essentiell tremor förekommer hos 0,5-1 % av alla människor och man räknar med att minst 50 000 svenskar har darrande händer. Förekomst av skakningar ökar med åldern (Hos alla 60 åringar har cirka 5% skakningar)Fysiologisk tremor:Utlöses av tex stress eller kyla.Det finns även fler diagnoser som ger skakningar i händerna tex; Sköldkörtelrubbning (hyperthyreos), Lågt blodsocker (hypoglykemi), Parkinsons sjukdom, Läkemedelsinducerade skakningar, Tungmetallförgiftningar, Alkoholabstinens, Nikotinutlösta skakningar, Lillhjärne-dysfunktion orsakad av tex Multipel Skleros mfl sjukdomar.I din dotters fall bör man göra en ordentlig klinisk undersökning inklusive blodprovstagning (blodsocker, sköldkörtelprover, leverstatus). Det kan mycket väl vara godartad fysiologisk tremor hon har men andra diagnoser måste uteslutas. Skakningarna kan i vissa besvärande fall behandlas med tex en tablett som heter Inderal.Så mitt råd är att ni tar kontakt med er vårdcentral som påbörjar en utredning och vid behov kan remittera er vidare till en neurolog om detta skulle behövas.

Många hälsningar/Annica Ravn-Fischer

PermalänkVisa

Jag svarar på dina frågor om hjärta/kärl

Dr Annica Ravn-Fischer

martin

Överläkare för kardiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg

 

Jag har tidigare svarat på dina frågor

Dr Anders Dahlqvist

martin

Avdelningen Kvinnohjärt-programmet, Saltsjöbadens sjukhus.