Behandling

Behandlingsformer

Fakta - Tid är räddad hjärtmuskel Vid hjärtinfarkt finns flera olika behandlingar att tillgå. För den som kommer snabbt till sjukhus börjar behandlingen med läkemedel som begränsar infarktens storlek.

För att den propp som ofta orsakar infarkten ska lösas upp ges ibland en propplösande behandling direkt i blodet via injektion. För att den ska ha effekt är det viktigt att den ges de första timmarna efter att man fått sina symtom.

Ballongvidgning

En annan behandling som kan ges i det tidiga skedet är ballongvidgning, PCI. Vid ballongvidgning för läkaren in en tunn slang med en liten ballong i kärlet. Genom att blåsa upp ballongen inne i det trånga avsnittet vidgas kärlet så att blodet lättare kan passera. Detta medför att risken för en ny infarkt minskar. Vid PCI är det vanligt att man sätter in ett metallnät som håller kärlet utspänt, ett så kallat stent.

Bypass

Ballongutvidgning - StentIbland är det så många kranskärl i hjärtat som är förträngda att läkaren måste åtgärda dem kirurgiskt för att patienten ska slippa plågsam kärlkramp eller en ny infarkt. Genom en så kallad bypassoperation tas då ett friskt blodkärl från någon annan del av kroppen, till exempel en ven från benet eller en artär från bröstkorgsväggen. Kärlet opereras in för att ersätta ett skadat kranskärl. Ett friskt kärl leder blodet förbi det förkalkade kärlet och tar över funktionen så att blodet kan passera och hjärtmuskeln får syre och näringsämnen.

Proppupplösande läkemedelsbehandling och ballongvidgning ges ofta i akutskedet, medan bypass-operation görs i ett lugnare skede.

Livslång medicinering

Den som haft en hjärtinfarkt får räkna med att medicinera en lång tid framöver, förmodligen resten av livet. Vilka läkemedel och vilka doser som passar är ofta individanpassat och bestäms i samråd med läkaren. Det finns en mängd läkemedel som används både för att avlasta hjärtat och sänka blodtrycket. Vissa mediciner är snabbverkande och ska tas om man får plötsligt ont i hjärtat, som vid kärlkramp. Andra mediciner är mer långtidsverkande och sänker pulsen, blodtrycket och blodfetterna.

Vill du veta mer om de olika läkemedlen och hur de verkar kan du hitta information i Patient-FASS eller på http://www.fass.se/http://www.1177.se och http://www.apoteket.se/.

Prognos

Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom har minskat väsentligt de senaste tio åren både bland män och kvinnor i Västeuropa och USA. Orsaken till nedgången är inte klarlagd eftersom antalet personer som lagts in på sjukhus inte blivit färre. Mycket tyder därför på att det är den medicinska behandlingen som blivit bättre. Därför är det oerhört viktigt att man följer sin läkares ordination och verkligen tar sina mediciner.

Hur man klarar en hjärtinfarkt beror dock även på livsstilsfaktorer som rökning, kost- och motionsvanor.

Rehabilitering och uppföljning

Utskrivningen från sjukhuset betyder inte att man lämnas åt sitt öde. Man kommer fortfarande att få gå på hälsokontroller. Redan efter ett par veckor upp till en månad kallas man vanligen till ett återbesök. Många sjukhus har speciella mottagningar för kranskärlssjukdomar. Här arbetar team med läkare, sjuksköterskor, dietister och sjukgymnaster för att utreda vidare behandling och ge råd.

På kranskärlsmottagningarna brukar det också finnas hjärtrehabiliteringsgrupper eller så kallad ”hjärtskola” där patienter med kranskärlssjukdomar träffas regelbundet under några veckor för att lära sig om sjukdomen och få möjlighet att prata om vad som hänt.

Även psyket påverkas

Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar inte bara det fysiska välbefinnandet. Även psyket får sig en törn efter en så omskakande upplevelse. Många patienter drabbas därför av nedstämdhet och oro efter en infarkt. En del kan också känna olust och irritation medan andra känner sig gråtmilda. För de flesta går det här instabila känsloläget över efter några veckor men för vissa personer kan nedstämdheten utvecklas till en depression. Då är det viktigt att snabbt få en diagnos så att man får behandling. Risken är stor att det annars tar längre tid att tillfriskna.

Tillbaka till arbetet

I normala fall är de flesta hjärtinfarktpatienter tillbaka i arbete 4-8 veckor efter infarkten. Efter en bypassoperation varar sjukskrivningen något längre och man får räkna med 8-12 veckor. Naturligtvis är sjukskrivningsperioden individuell beroende på hur man mår och vilken typ av arbete man har. Många gånger kan det vara bra att gradvis återgå till jobbet och känna efter hur mycket man orkar.

Senast uppdaterad:  2016-03-08Ansvarig:  Annica Holmberg