Symtom och varningssignaler

Vilka symtom som en stroke medför beror på vilken del av hjärnan som skadas. Flera av hjärnans funktioner finns representerade i båda hjärnhalvorna. Många symtom blir därför likartade oavsett om skadan uppstår i höger eller vänster hjärnhalva. Andra funktioner, såsom språk, rörelseplanering och orienteringsförmåga är mer specialiserade till en av de två hjärnhalvorna.

Typiska symtom på strokeRörlighet

Rörelseförmågan i ena kroppshalvan styrs i princip från den motsatta sidans hjärnhalva. En skada i höger hjärnhalva kan därmed ge upphov till en vänstersidig förlamning och en skada i vänster hjärnhalva kan ge upphov till en högersidig förlamning.

Känsel

Vid stroke kan förmågan att uppleva känselintryck också påverkas. Känselintryck upplevs av motsatt hjärnhalva – nedsatt känsel i vänster kroppshalva kan bero på en skada i höger hjärnhalva och vice versa.

Språk

Våra centra för språket är oftast lokaliserade i vänster hjärnhalva. En skada i dessa områden av hjärnan kan därför leda till en språkstörning. Denna kallas afasi. Afasin kan leda till svårigheter att förstå, impressiv afasi. En annan form av afasi kallas expressiv afasi – då förstår man oftast tilltal men har själv svårt att uttrycka sig.

Muskelkoordination

Muskelrörelser samordnas framför allt i lillhjärnan och denna funktion kan påverkas efter en stroke så att rörelserna blir sämre koordinerade.

Rumsuppfattning

Förmågan att orientera sig i rummet styrs både av vänster och höger hjärnhalva. För de flesta sker den mer övergripande rumsliga orienteringen i höger hjärnhalva. Hos de flesta kan en skada på höger hjärnhalva påverka förmågan att uppmärksamma omgivningen åt vänster. Patienten blir omedveten om vänster del av rummet och kanske även den egna vänstra kroppshalvan. Detta kallas neglekt.

Aktiviteter i dagliga livet

Det kan även uppstå symtom i form av svårigheter att utföra vardagliga sysslor såsom tandborstning, knäppa knappar med mera (apraxi). Svårigheter att känna igen föremål kan också förekomma (agnosi).

Syn

Synsinnescellerna i ögonens näthinnor får sin blodförsörjning från samma pulsåder som leder till storhjärnans främre delar. Cirkulationsstörningar i detta blodkärl kan ge ögonsymtom i form av ensidig blindhet. En plötslig synnedsättning på ena ögat hör till ett av de symtom som tyder på ett hotande stroke (TIA). Längst bak i hjärnan, i nackloben, ligger syncentrum. Skador på nackloben kan bland annat leda till bortfall av en del av synfältet. Man kan också förlora förmågan att känna igen vad det är man ser, trots att man ser föremålet tydligt.

Yrsel

I lillhjärnan finns centra som reglerar balansen. Får man en skada här kan man uppleva yrsel och ostadighet – man får en känsla av att rummet roterar eller att allting gungar. Dessa symtom medför ofta illamående och kräkningar.

Förlamning (pares)

Viljemässiga rörelser av musklerna styrs från särskilda områden i hjärnan. Om dessa områden skadas, till exempel vid stroke, får musklerna inte rätt signaler. Det medför en förlamning (pares) i de muskelgrupper som styrs från det drabbade området. Ofta drabbas ena sidan av ansiktets mimiska muskulatur, ena armen och ena benet på samma sida av kroppen. När den överordnade styrningen av musklerna från hjärnan inte fungerar uppstår ofta en ohämmad spänning i musklerna – spasticitet. Spasticiteten kan ytterligare försvåra rörelserna och, om den blir uttalad, ge smärtor. Spasticitet i benen medför en stelhet som kan göra det lättare att stå och öva upp en gångfunktion med ett förlamat ben. Däremot leder spasticitet i en arm till ytterligare nedsättning av funktionen och kan innebära svårigheter att till exempel klä sig.

Huvudvärk

Huvudvärk förekommer sällan vid stroke. Men svår huvudvärk som kommer plötsligt, ofta i kombination med illamående, kräkningar och medvetanderubbning, kan vara ett tecken på en subaraknoidalblödning.

Sväljning

Sväljningsfunktionen påverkas ofta. Försämrad sväljningsfunktion kallas dysfagi. Musklerna som används för att tala påverkas också ofta, vilket kan medföra sluddrigt tal, dysartri. Besvären försvinner i regel inom ett par veckor.

Hörsel

Vänster och höger hjärnhalvas hörselområde tar emot impulser från båda öronen. Det är därför ovanligt att man blir döv efter en stroke.

Psykisk reaktion

Att drabbas av stroke innebär för de flesta en total omställning av livssituationen och en svår psykisk påfrestning. Besvikelse, förtvivlan och ilska är naturliga reaktioner. Många drabbas av depression efter stroke. Ibland kan skadan – beroende på var den uppstår – medföra personlighetsförändringar.

Trötthet

Det är vanligt att bli onormalt trött efter stroke, eftersom hjärnan inte fungerar som vanligt. Man måste sova mer än normalt och har sämre uthållighet. Tröttheten kan visa sig som koncentrationssvårigheter och att man blir tankspridd och glömsk. Man kan också bli lättirriterad och känslosam, både på grund av en konkret hjärnskada eller som krisreaktion i samband med stroke. Det är även vanligt att man får svårigheter att göra flera saker samtidigt. Hos de flesta avtar tröttheten med tiden, men i vissa fall kan den kvarstå under lång tid.

Smärta

Stroke kan av flera anledningar ge upphov till smärtor, som medför ytterligare försämrad livskvalitet och som kan försvåra rehabiliteringen. Spasticitet kan bli så uttalad att det uppkommer smärtor, till exempel i skuldra och arm, på den förlamade sidan.

Vid förlamningar är det svårare att flytta sig så att man avlastar tryck från underlaget om man sitter eller ligger länge i samma ställning. För att undvika smärtor är det därför viktigt att få hjälp med lägesändringar och med att motverka spasticitet genom dagliga töjningsövningar av den förlamade armen eller benet. Sjukgymnasten eller arbetsterapeuten kan ge råd om rätt typ av övningar, som kan utföras av patienten själv eller anhöriga. Ibland kan läkemedel behöva ges för att minska spasticiteten.

Det finns olika behandlingar mot smärtor, både ett flertal olika läkemedel och även TENS (stimulering av det smärtande området med svag elektrisk ström genom huden). Ibland kan en skada i hjärnan ge upphov till en centralt utlöst smärta, så kallad neurogen smärta. Denna typ av smärta behandlas oftast med särskilda läkemedel.

Symtomutveckling

Symtomen efter stroke brukar oftast förbättras under det första halvåret – och man kan fortsätta förbättras under lång tid. Träning så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet förbättrar möjligheten att återfå förlorade funktioner och motverka komplikationer. I många fall innebär kvarstående symtom att man måste lära sig sätt att kompensera för sina funktionshinder och anpassa sig till en ny livssituation. Då behövs mycket stöd från sjukvårdspersonal, familj och andra närstående.

Senast uppdaterad:  2016-03-08Ansvarig:  Annica Holmberg