Hälsofrågorna måste vara något av det viktigaste vi har. Utan friska medborgare blir det ju ingenting av ett land eller av en befolkning. Om alla är sjuka eller halvkrassliga blir det varken affärer eller innovationer – inga pengar in utan bara en massa kostnader.

Nationell kraftsamling för hälsosamma matvanor

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket konstaterar att det behövs en nationell kraftsamling för mer hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet. Vi vet att mer än varannan vuxen har övervikt eller fetma och vi vet vad en ohälsosam livsstil kan ställa till med, både för den enskilde och för samhället. Följderna av vår livsstil slukar resurser – fetma enbart beräknas kosta samhället 70 miljarder kronor per år. Att väga för mycket ökar risken för hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt- och kärlsjukdomar. Fetma är enligt World Cancer Research Fund dessutom kopplat till ökad risk för elva olika cancerformer.

Satsa mer på förebygggande arbete

Bättre matvanor, mer rörelse, mindre rökning och mindre alkohol minskar riskerna för såväl hjärt-kärlsjukdom och cancer. Vi måste satsa mer på förebyggande arbete kring levnadsvanorna, om den saken råder inga tvivel. Det behövs tydliga strategier, tidsbestämda mål och uppföljning. Vi behöver bli bättre på att samarbeta och jag tänker att vi alla måste jobba mer aktivt och proaktivt för att minska sjukdomsbördan, minska sjukvårdskostnaderna och förbättra livskvaliteten – framför allt hos personer som inte är särskilt intresserade av att röra på sig eller att äta mer hälsosamt. Det gäller att involvera och motivera individen att ta ansvar för sin hälsa – utan att skapa skuldkänslor och pekpinnar.

Även arbetsgivare behöver ta en större roll

Kanske blir chefer och företagsledare mer engagerade i frågan om de får upp ögonen för vilka fördelar en investering i personalens hälsa kan innebära för dem. En arbetsplats som bryr sig, ser behoven och har roliga idéer kring hur livsstilsförändringarna kan göras, kollegor och chefer som peppar och är positiva förebilder – det blir inte dyrare, snarare kan företagen bli mer kostnadseffektiva. När personalen är frisk, jobbar bra tillsammans, är engagerade i sitt jobb och stannar som trogna medarbetare – för att de trivs och för att de vill vara en del av ett sammanhang som de är stolta och glada över att få vara med i, då kan vi tjäna mer pengar och utveckla verksamheten i önskad riktning.

Hur kan handeln och restaurangerna hjälpa till?

Försiktigt, till exempel via nudging, alltså att puffa i rätt riktning, kan man hjälpa kunden att göra bättre val för hälsan. Det kan handla om att ändra placeringen och exponeringen i butiken, eller att med prissättningen styra kunden till mer grönsaker och mindre läsk, godis och snacks – alltså sånt som inte bidrar med någon näring utan bara med kalorier, ohälsa och ökade samhällskostnader. Jag har till exempel aldrig sett ”3 st för 10 kr”-erbjudanden på äpplen.

Det offentliga har mycket att lära av det privata.

På alla plan behöver vi uppmuntra till långsiktigt arbete och till att investera i långsiktigt hållbara lösningar. Att mota är smartare och mer kostnadseffektivt än att bota – och dessutom är det roligare att jobba aktivt med det friska än att behandla det som blivit sjukt. Jag ser fram emot ännu en intressant och givande Almedalsvecka med kreativa samtal, idéutbyte och nätverkande, inte minst inom området hälsa, medicin och vård.

Ses vi där?