Ohälsosamma matvanor är det största hotet mot hälsan i Sverige. Är det inte märkligt att maten kan utgöra ett hot, i ett land som har helt fantastisk tillgång till näringsrik och säker mat? Vi har alla möjligheter att äta varierat och täcka våra näringsbehov, och maten har en grym potential som friskfaktor. Hur blev det såhär?

Löpsedlarna täcks av tips om hur vi bör äta för att snabbt gå ner i vikt, få platt mage eller fräschare hy. Vi är ständigt på jakt efter den perfekta dieten och hakar på den ena löftesrika kostregimen efter den andra. Svenskarnas intresse och nyfikenhet vad gäller mat för hälsan borde ge positiva resultat, men ofta är det bara plånboken som blir tunnare av de trendiga dieterna. Halva befolkningen väger för mycket och många är kroniska bantare med ett ständigt dåligt samvete kring maten. Hälsosamma matvanor uppfattas som komplicerat eller tråkigt, och en stor del ohälsan i Sverige grundar sig i bristfälliga matvanor.

Det finns ingen quick fix. Det är inte en gurkmejashot på morgonen eller ett mystiskt algpulver på gröten som gör skillnaden. Enskilda "superfoods" eller näringsämnen kan inte kompensera för dåliga matvanor, det är vad du äter till frukost, lunch, middag och mellanmål dag efter dag genom hela ditt liv som betyder något. Och det handlar om helt vanlig mat, det behövs inga mirakelkurer. Det är i den vanliga maten "magin" finns - helt vanliga traditionella råvaror som grönsaker, rotfrukter, fullkorn, fisk, bär och frukt - mat som i rätt mängd ger en rad olika hälsoeffekter och som kan förebygga cancer och typ 2-diabetes.

Kunskap och kompetens kring matvanornas och nutritionens påverkan på hälsan behöver öka, både hos privatpersoner och inom sjukvården. Vi behöver hitta sätt för olika yrkesgrupper att samverka och hitta positiva synergier. Gemensamt kan vi lyfta fram matvanornas betydelse och inspirera till mat för hälsan, med massor av smak, näring och vackra färger. Med maten som verktyg kan vi minska sjukdomsbördan och bidra till en bättre livskvalitet.

Kosten har stor betydelse för att förebygga, men också för sekundärprevention, det vill säga att minska risken att insjukna på nytt om man har haft till exempel cancer eller hjärt-kärlhändelse. Mat och fysisk aktivitet i den mån man orkar och kan, är viktiga för att må bra i vardagen, och för att vara så väl rustad för behandling och återhämtning som möjligt. Kunskap, ett socialt nätverk och känslan av coping är viktiga delar, och maten ger energi och viktiga näringsämnen för läkningsprocesserna.

Via mat och dryck får kroppen proteiner och byggstenar, bränsle och näring, men den kan också bli onödigt högt belastad, kanske i form av ett ständigt kaloriöverskott, eller ämnen som kroppen inte mår bra av om det blir för mycket. Fetter och sockerarter som behövs för att kroppen ska fungera kan med dagens lättillgängliga och snabba kalorier lätt bli en fara för hälsan - inte minst i kombination med att många av oss lever ett alldeles för stillsamt liv och inte förbränner energin.

Enligt WHO kan en tredjedel av all cancer förebyggas genom att minska exponeringen för riskfaktorer som miljögifter, infektionssjukdomar, rökning och alkohol, och genom att röra på oss mer och äta mer hälsosamt kan vi samtidigt förebygga typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Grönsaker och frukt bedöms ha en skyddande effekt - men är det vitaminerna och fibrerna vi får i oss via frukt och grönt som "gör det" eller det faktum att vi äter mindre godis, bakelser och chips om vi äter frukt eller grönsaksstavar istället? Eller kanske finns det helt andra orsakssamband?

Det är svårt att veta om det är det vi äter, eller det vi låter bli att äta, som påverkar hälsan mest, och tidigare har det varit svårt att studera matvanor och samband med hälsa och ohälsa. Allt oftare används nu biomarkörer för att komplettera kostundersökningar och intervjuer. Med objektiva mätmetoder slipper man felkällor grundade i dåliga samveten, förnekelse och glömska. Forskningen blir säkrare och kommer närmare sanningen, och tid och resurser kan användas mer effektivt i jakten på fakta och verkliga samband.