Den 29 oktober är det världsstrokedagen och i anslutning till det riktar vi även här uppmärksamheten mot denna sjukdom. På worldstrokecampaign kan man se att temat för årets världsstrokedag är kännedom om riskerna för att få stroke samt aktiviteter för att förebygga stroke.

Jag har i tidigare inlägg uppmärksammat en glädjande utveckling, nämligen att antalet svenskar som drabbas av stroke blir allt färre. Detta framgår av Riks-Strokes årsrapport och som talar för en reell minskning av risken att insjukna i stroke i den svenska befolkningen. Det här är verkligen positivt, men det går att göra mer!

Ny global rapport om stroke

The Economist Intelligence Unit har nyligen presenterat en global rapport ”Preventing stroke: Uneven progress” (som sponsrats av BMS och Pfizer men tagits fram oberoende av The Economist). Sverige är ett av de 20 länder som jämförs i rapporten. Rapporten kan laddas ner härifrån.

En av rapportens viktiga slutsatsen är att vi behöver förändra vår syn på stroke: 80 procent av de globala strokefallen går idag att förebygga!

Vilka faktorer ökar då risken för att få stroke?

Riskfaktorerna inkluderar några saker som man som individ inte kan göra något åt, som till exempel låg födelsevikt och att risken ökar ju äldre man blir. Men många av riskfaktorerna för stroke är fullt möjliga att påverka. Några av dem som rökning, kost och motion är väl kända hos allmänheten medan andra som högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer inte i samma utsträckning är kända faktorer som kopplas till risk för stroke.

Hur kan man förebygga stroke?

Att arbeta för att individer gör hälsosamma livsstilsval är grunden. Detta arbete är som alla vet inte lätt. Det vanliga sättet som vården arbetar med riktlinjer och rekommendationer har visat sig vara mindre effektivt för att åstadkomma detta. Jag är ödmjuk för svårigheten att hitta sätt där det enkla valet också är det nyttiga valet, men vi måste försöka på nya sätt med sånt arbete riktat brett i samhället.

Det arbetet bör kombineras med individbaserat arbete i vården och med det menar jag att leta aktivt efter behandlingsbara riskfaktorer. Blodtrycksmätning och pulstagning i riskgrupper inom vården framstår som underanvänt. Om vården rutinmässigt börjar mäta blodtrycket och ta pulsen på äldre patienter, oavsett orsak till att patienten sökt vård, så skulle man tidigare upptäcka fler med dessa riskfaktorer och kunna hjälpa dem att sänka sin strokerisk.

Det är positivt att världsstrokedagen sätter fokus på förebyggande arbete mot stroke. Allmänheten behöver kontinuerlig information om riskfaktorer för stroke, vad som kan göras för att sänka risken för stroke samt hur man känner igen en stroke (AKUT-testet).

BMS är verksamma bland annat inom området förmaksflimmer som är en av riskfaktorerna för stroke och vi arbetar med att sprida information om detta. Kalendariet för sommarens Almedalsvecka innehöll över 4000 event, men vid en sökning på ”förmaksflimmer” så kommer bara de event upp som BMS anordnade (se mer om det här) och vid en sökning på ”stroke” så kommer ytterligare tre event upp. Inte precis det hetaste ämnet som ni förstår och därmed ännu viktigare att det finns dagar som världsstrokedagen då stroke hamnar i fokus!