På Karolinska sjukhuset kan patienter med malignt melanom få immunterapi.

Ett av de första svenska sjukhus som började använda immunterapi mot avancerat malignt melanom var Karolinska sjukhuset. Sjuksköterskan Lena Westerberg har arbetat med diagnosen sedan 1994 och välkomnar den nya behandlingen.

– Patienterna är mycket behandlingsmotiverade och vill gärna prova den här terapiformen, säger hon.

Jag ringer patienterna som får immunterapi i stort sett varje vecka för att höra hur de mår

Vi har bestämt träff klockan tre vid Radiumhemmets huvudentré på Karolinska sjukhuset. Lena Westerberg dyker upp några minuter sent. Hon satt i ett telefonsamtal med en patient, något som hon gör stora delar av arbetsdagen eftersom hon är kontaktsjuksköterska för alla melanompatienter vid onkologklinikens mottagning.

– Jag ringer patienterna som får immunterapi i stort sett varje vecka för att höra hur de mår. Har de biverkningar blir det ännu tätare kontakter, säger Lena Westerberg och konstaterar att hon har ett par patienter kvar att ringa den här dagen.

HON VISAR OSS in på onkologklinikens mottagning och vi slår oss ner i ett av mottagningsrummen. På väggarna hänger informationsmaterial i genomskinliga hållare. Lena Westerberg tar fram den broschyr som alla som ska börja behandlas med immunterapi får. Förutom information om medicinen finns även ett litet kort med plats att fylla i kontaktuppgifter till henne och ansvarig läkare. Kortet kan tas loss och är tänkt att förvaras i plånboken.

– Eftersom medicinen är ganska ny och förknippad med biverkningar kräver läkemedelsbolaget att patienterna ska ha tillgång till oss. Jag trycker mycket på att patienten ska ringa så fort de känner att de mår annorlunda, säger Lena Westerberg.

Immunterapibehandlingen infördes på Karolinska sjukhuset 2012 och sedan dess har ett 50- tal patienter behandlats, men Lena Westerberg kom i kontakt med immunterapi redan innan läkemedlet godkändes eftersom behandlingen utvärderades i forskningsstudier vid kliniken.

NÄR JAG FICK REDA på att vi skulle börja med immunterapi tyckte jag att det var jättepositivt. Vi som jobbar med melanom som spridit sig vet att prognosen är dyster, men när jag pratar med mina immunterapi-patienter har jag de patienter som haft god effekt av behandlingen i bakhuvudet. Det ger hopp.

Själva immunterapin ges på någon av Radiumhemmets två behandlingsavdelningar. Lena Westerberg visar oss upp till avdelning P 13. Här finns sängar och stolar som liknar tandläkarstolar. Varje patient kommer hit fyra gånger med tre veckors mellanrum. Under en och en halv timme får de läkemedlet i droppform och innan droppet ges träffar patienten den behandlande läkaren och lämnar blodprov. Efteråt stannar de kvar ytterligare någon timme medan puls och blodtryck övervakas.

– Patienterna får ha önskemål om vilken tid de ska få behandlingen. Avdelningen är öppen kontorstid och vissa dagar även kvällstid.

De flesta brukar passa på att sova eller läsa under de 90 minuter som behandlingen tar, men om de vill får de gå omkring med en portabel droppställning.

Just nu är tio patienter inne i behandling och utöver dem finns fler som deltar i olika studier inom immunterapiområdet. Patienterna fylls hela tiden på vartefter behandlingen avslutas efter den fjärde infusionen.

– I dag informerade jag en patient som ska få sin första behandling den här veckan. Tyvärr har hon fått vänta en månad på att få starta eftersom det är hög belastning på behandlingsavdelningarna.

Det jag bevittnar stärker mig och jag känner att jag är till hjälp för dem.

SÅ GÅR BEHANDLINGEN TILL

IMMUNTERAPI GES som infusion i droppform via en ven i armen.
Behandlingen ges vid fyra tillfällen med tre veckors mellanrum.

  • Varje infusion tar 90 minuter.
  • Inför varje behandling träffar patienten en läkare och lämnar blodprover. Infusionen ges på sjukhus av en sjuksköterska.
  • Under behandlingen är patienten fri att vara uppe och röra sig med portabel droppställning.
  • Efter infusionen stannar patienten kvar i cirka en halvtimme för att få puls och blodtryck övervakat. Läkemedlet är inte kärlretande och gör därför inte ont.  Det är sällsynt med obehag under det att man får droppet. Några patienter upplever att de blir frusna efteråt.

NYA BIVERKNINGAR MED AKTIVT IMMUNFÖRSVAR

NÄR IMMUNFÖRSVARET aktiveras blir biverkningarna av en annan karaktär jämfört med traditionell behandling, då man med strålning eller cellgifter försöker slå ut cancercellerna. De delar av kroppen där det finns mycket T-celler påverkas mest.

  • Huden kan drabbas av klåda och utslag.
  • Levern kan få förändrade värden.
  • Mag- och tarmkanalen kan påverkas så att patienten blir illamående, får diarré, blödningar och hål i tarmen.
  • Hormonsystemet kan påverkas med förändrade hormonnivåer.

Alla biverkningar behandlas med kortison som dämpar immunförsvaret. Om det ges i tid kan biverkningarna hävas, annars kan de bli allvarliga. Hudproblem behandlas även med klådstillande läkemedel och hormonsystemet med läkemedel som balanserar hormonnivåerna.

Behandlingen med kortison påverkar inte resultatet av immunterapin.

Innan behandlingen startar genomförs en terapikonferens.

– Det är många avväganden som måste göras och varje patient diskuteras mycket nogsamt innan behandlingen sätts in. Det finns flera alternativa behandlingar vid melanom och immunterapi passar inte alla, säger Lena Westerberg.

Hon deltar i terapikonferensen och följer patienterna före och efter behandlingarna med särskilt fokus på biverkningar. De är nämligen annorlunda än vid traditionell behandling med strålning eller cellgifter, och om de inte hävs i tid kan det innebära att behandlingen måste avslutas i förtid.

– Det viktiga är att de rapporterar tidigt så att vi kan få kontroll och fortsätta behandlingen.

En biverkan som Lena Westerberg ser relativt ofta är torr och kliande hud. Därför uppmanas alla att smörja sin hud regelbundet i förebyggande syfte. Om det inte hjälper finns klådstillande mediciner och i sista hand kortison.

EN ANNAN BIVERKAN, som är något allvarligare, är diarréer. Även de kan hävas om åtgärder sätts in i tid.

– Patienten kan behöva ta stoppande mediciner. Jag uppmanar också patienten att dricka extra mycket och eventuellt att köpa vätskeersättning så att deras saltbalans inte rubbas.

Fortskrider diarréerna är det kortison som gäller även här. I värsta fall sjukhusinläggning med kortison i intravenös form.

Samtidigt som biverkningarna kan gå så långt som till sjukhusinläggning och att behandlingen måste avbrytas, poängterar Lena Westerberg att det är mycket ovanligt.

– En del får inte några biverkningar alls.

De flesta som får immunterapi är i medelåldern. Trots att sjukdomen har gått långt är det många av Lena Westerbergs patienter som lever ett aktivt liv.

– Vi har de som arbetar både hel- och deltid. Det är inte ovanligt att patienterna säger: ”Om jag inte visste hur det såg ut på röntgen skulle jag inte veta att jag var sjuk”.

Immunterapi kan lindra och förhoppningsvis förlänga livet med några månader eller år. Så länge patienten har en bra livskvalitet är sjukvårdens mål att hjälpa dem så långt det bara går, menar Lena Westerberg.

DEN SJÄLVKLARA FRÅGAN till någon som dagligen möter människor som vet att deras tid är utmätt är: Hur orkar du?

Lena Westerberg säger att hon har utvecklat en förmåga att lämna kvar jobbet i sjukhuskläderna när hon går hem. Men vissa öden fastnar i minnet och visst är hon utmattad när hon kommer hem.

– Samtalen med patienterna kräver ett oerhört fokus men samtidigt får jag energi tillbaka av dem. De är fantastiska människor som utvecklar en enorm styrka under sjukdomens gång som jag kan inspireras av.

Precis före intervjun pratade Lena Westerberg med en kvinna i 40-årsåldern som trots sina många symtom från sjukdomen, som inskränker hennes liv till att i princip ligga ner hela tiden, finner glädje i att få ha sina barn omkring sig.

– Det jag bevittnar stärker mig och jag känner att jag är till hjälp för dem. På något vis kan jag hjälpa en patient genom en annan patients erfarenhet. Det känns som att vi utkämpar kampen mot sjukdomen tillsammans