NÄR FORSKAREN ROLF KIESSLING på 1970-talet upptäckte NK-cellen, som kan döda cancerceller, förstod varken han eller någon annan vilken viktig roll den spelade i immunförsvaret. Nu, 40 år senare, är han med och uppfinner nya behandlingsmetoder för att hjälpa kroppen att själv övervinna cancer.

– Inom tio år tror jag att immunterapi är en naturlig del av rutinvården tillsammans med dagens traditionella cancerbehandlingar, säger Rolf Kiessling.

I dag är han professor i experimentell onkologi på Karolinska institutet och överläkare på Radiumhemmet på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Här leder han en forskargrupp som studerar hur man kan använda kroppens immunförsvar för att behandla cancer och har byggt upp ett labb för att ta fram och testa nya behandlingar med immunterapi på patienter med långt framskriden cancer.

IMMUNTERAPI INNEBÄR ATT man i stället för att försöka slå ut tumörerna med gifter eller strålning, triggar immunsystemet att förinta dem på egen hand. Runt om i världen pågår hundratals vetenskapliga studier på patienter med cancer. usa är världsledande, men även Sverige ligger långt fram när det gäller kunskapsutvecklingen, enligt Rolf Kiessling.

Vid blodcancersjukdomar, som leukemier och lymfom, används redan immunterapi i behandlingen, men när det gäller de vanligaste cancersjukdomarna som uppkommer i kroppens ickeblodbildande organ har utvecklingen ännu inte nått lika långt. Hittills har många studier visat goda resultat för små patientgrupper, men resultaten har inte gått att bekräfta när större studier med fler patienter har utförts. Några studier har dock hållit hela vägen och utvecklats till läkemedel som nu börjar nå ut till patienterna.

HITTILLS HAR MAN haft störst framgångar med hudcancern malignt melanom. När den har spridit sig är den svårbehandlad, men med en ny behandlingsmetod som bygger på immunterapi kan 15–20 procent av patienterna få längre överlevnad och vissa kanske har botats, säger Rolf Kiessling.

Hans intresse för immunterapi och immunsystemet väcktes redan under studietiden. De första åren sysslade han med grundforskning inom tumörimmunologi. Under arbetet med sin avhandling studerade han hur T-lymfocyter, en sorts vita blodkroppar, bekämpar tumörceller. Men i bakgrunden fanns hela tiden något som störde. Det visade sig vara en okänd cell som kan känna igen och döda cancerceller och celler infekterade av virus. Rolf Kiessling gav den namnet naturlig mördarcell, men i dag kallas den kort och gott nk-cell efter den engelska benämningen natural killer cell. Till en början var det ingen som riktigt förstod nk-cellens betydelse för immunförsvaret, men i dag har det visat sig att den spelar en viktig roll.

I slutet av 1980-talet var Rolf Kiessling chef för ett forskningsinstitut för spetälska i Etiopien och där väcktes intresset för klinisk forskning på infektionssjukdomar. När han kom hem till Sverige igen fortsatte han med det kliniska spåret, men inom immunologi. 1995 blev han professor och överläkare och sedan dess har han sitt arbetsrum på Cancercentrum Karolinska, som ligger precis bredvid Radiumhemmet.

Vad är så fascinerande med immunsystemet och immunterapi?
 – Att man kan aktivera immunsystemet för att känna igen cancer. Det är egentligen gammal kunskap som man först de senaste åren börjat omsätta kliniskt. Först nu börjar behandlande cancerläkare ta det på allvar, innan dess fanns ingen riktig respekt för immunterapi.
Varför inte?
 – Till en början lyckades vi lätt bota cancer hos möss, men det fanns få exempel på att man också kunde hjälpa människor. Nu har vi sådana kliniska resultat. Då blir det genast ett hett område. Vi vill alla bota patienter.

AVGÖRANDE FÖR IMMUNTERAPINS intåg i sjukvården har varit viktiga upptäckter om hur immunsystemet fungerar: Varför immunförsvaret har så svårt att upptäcka och bekämpa cancer och hur man på olika sätt kan aktivera och öka kraften i dess angrepp på cancercellerna. Några av dessa upptäckter har lett till Nobelpris.

– Utmaningen är att få immunförsvaret att identifiera cancerceller som främmande för kroppen och därför attackera dem. Det är svårt då cancercellerna kan gömma sig genom att de liknar friska celler. Immunförsvaret innehåller nämligen flera bromsmekanismer för att inte angripa kroppsegna celler eftersom det kan leda till svåra autoimmuna sjukdomar, förklarar Rolf Kiessling.

Exakt hur det går till när man med hjälp av immunterapi hjälper immunförsvaret att upptäcka och attackera cancer varierar.

Ett sätt är så kallad checkpoint-terapi. Det innebär att man riktar in sig på immunförsvarets kontrollpunkter, checkpoints. Genom att till exempel tillföra så kallade monoklonala antikroppar riktade mot en bromsmolekyl kan man minska på den naturliga bromsen. Då kickstartar man kroppens immunförsvar till att ge sig på och eliminera cancerceller.

ROLF KIESSLING

ÅLDER: 66
YRKE: Professor i experimentell onkologi på Karolinska institutet och överläkare på Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset.
GÖR PÅ JOBBET: Forskar om immunterapi.
GÖR PÅ FRITIDEN: Vistas på sommarstället på Ljusterö, reser med hustrun och döttrarna.
GILLAR: Stockholms skärgård.
OGILLAR: Högfärdiga akademiker.
DRIVS AV: Nyfikenhet, jakten på helt ny kunskap.

HITTILLS HAR MAN SETT mycket lovande effekt av denna typ av terapi på malignt melanom och lungcancer. Nu prövas metoden även på andra cancertyper. Flera nya läkemedel mot olika checkpoints är under utprovning på kliniken, och många har gett lovande resultat. Genom att kombinera läkemedel mot olika checkpoint-molekyler har man sett effekter i upp till hälften av patienterna, berättar Rolf Kiessling.

En annan immunterapimetod är cellterapi där man från tumören tar ut T-celler, som har till uppgift att känna igen sjuka celler. Sedan mångfaldigar man dessa till flera miljarder i ett speciellt labb och ger därefter tillbaka dem till patienten tillsammans med en tillväxtfaktor. Då klarar T-cellerna att leta upp och eliminera cancerceller.

I usa och Europa har denna typ av cellterapistudier visat effekter på 40 till 50 procent av de behandlade patienterna.

Rolf Kiessling är involverad i att utveckla cellterapi i Sverige och ett tiotal patienter på Radiumhemmet har fått denna behandling inom ramen för en pågående studie. Än är antalet patienter för få för att dra några slutsatser om effekten av behandlingen.

– En patient fick komplett tillbakagång av tumören i levern och ett par andra hade stabil sjukdom en längre tid.

ROLF KIESSLING SER POSITIVT på framtiden för immunterapin. Men när han tittar tillbaka trodde han ändå att utvecklingen det senaste decenniet skulle ha gått ännu snabbare än vad den faktiskt har gjort.

– Vi kan egentligen väldigt mycket om cancer, men att föra över kunskapen i behandlingsmetoder har gått ganska trögt.

Han betonar att immunterapi inte kommer att vara den allenarådande cancerbehandlingen i framtiden, utan att det kommer att handla om att hitta kombinationer av olika typer av behandlingar. Nu fokuserar flera forskargrupper på att förfina de metoder som har visat bäst resultat, ofta genom att kombinera immunterapi med strålning eller cellgifter.

– Förr ansågs cellgifter förstöra immunsystemet. Nu vet vi att om man ger det i låga doser och tajmar in det tidsmässigt med immunterapin kan de ha en synergieffekt. Samma sak gäller för strålning. Tillsammans med immunterapi kan det få tumörcellen att förstöras på ett sätt som gör att det skapas ett slags internt vaccin i kroppen, säger Rolf Kiessling.

Vad är det som driver dig att fortsätta forska om immunterapi?

 – Nyfikenhet. Att få vara en kugge i hjulet och kanske få vara med och uppleva att vi kan bota patienter i de kliniska försöken.

Tror du att ni kommer att nå dit?

 – Ja. I dag forskar vi på patienter som är svårt sjuka. I nästa steg hoppas jag att vi kommer att kunna behandla patienter som inte är så dåliga. Då tror jag faktiskt att vi ska kunna bota dem.