SKL FÖRESLÅR EN NY modell för nationellt ordnat införande av läkemedel. Med den hoppas de att läkemedel ska nå patienterna snabbare och att vården ska bli mer jämlik.

I takt med att forskningen gått framåt har flera behandlingar blivit allt mer avancerade och därmed dyrare. För att försäkra sig om att sjukvården använder kostnadseffektiva läkemedel genomförs därför hälsoekonomiska värderingar och särskilda uppföljningar av hur behandlingen används. Det kallas ordnat införande.

En fördel med detta system är att sjukvården får kontroll på kostnaderna och att patienterna får ändamålsenlig behandling.

– Problemet är att alla patienter inte får tillgång till nya läkemedel, särskilt inte de nya som kostar mycket. Det beror på att vi har en decentraliserad organisation där varje landsting väljer vilken skattesats som ska tas ut och vilka resurser som ska läggas på hälso- och sjukvården. Det gör att alla inte fattar samma beslut och det sticker i ögonen. Vi kan inte ha en ojämlik vård i Sverige, säger Jan Liliemark på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

FÖR ATT KOMMA till rätta med situationen har han haft i uppdrag av regeringen att ta fram en modell för nationellt införande, som presenterades i våras. Modellen innehåller flera steg och sträcker sig över en tidsrymd av drygt två år.

Den bygger delvis på ett system som redan finns i vissa landsting samt ett nationellt projekt för hälsoekonomisk bedömning av klinikläkemedel.

– Jag tror att de landsting som inte haft något system för ordnat införande kommer att ha mest nytta av det här. Men även de som har lokala system får det enklare i och med att vissa moment genomförs gemensamt, säger Jan Liliemark. De system för ordnat införande som funnits hittills har kritiserats bland annat för att vara långsamma och för att resonemangen som lett fram till rekommendationerna inte varit offentliga.

– I vissa fall har det tagit ett och ett halvt år innan rekommendationen kommit. Nu är tanken att man ska påbörja arbetet tidigare och arbeta parallellt med de olika stegen. Det tror jag kommer att göra att nya läkemedel kan vara ute på klinikerna två till tre månader efter godkännandet.

JAN LILIEMARK RÄKNAR med att ett tiotal läkemedel ska gå igenom processen varje år. Därutöver kommer ytterligare lika många att införas genom en snabbare process.

I mars beslutade landstingen att finansiera den nya, nationella modellen för införande. Det beslutet har gjort att Jan Liliemark hyser gott hopp om att förslaget inte ska bli en hyllvärmare.

– I och med att landstingen ställt sig bakom finansieringen förpliktar man sig inte bara att betala, utan också att följa rekommendationerna så gott man kan. Men man ska komma ihåg att det fortfarande är upp till varje landsting att fatta sitt beslut. Förhoppningsvis upplever de att rekommendationen är till för att följas, ungefär som Socialstyrelsens riktlinjer.

Tror du att det kommer att bli så?
– Jag är övertygad om att alla landsting inte kommer att följa rekommendationerna till punkt och pricka, men jag tror att det kommer att fungera bättre än i dag och att patienter inte ska behöva riskera att dö i väntan på vård.

NÅGRA UTMANINGAR återstår dock att lösa, påpekar Jan Liliemark. Berörda myndigheter behöver bistå med sakkompetens och i viss mån samordna sig. Läkemedelsföretagen måste vara beredda på att leverera underlag i tid. Landstingen måste se till att föra ut informationen som kommer från nationell nivå och förbereda organisationen på införandet så att beslutet verkligen omsätts i praktik.

Under 2014 ska tre nya läkemedel vara med i ett pilotförsök och 2015 är tanken att modellen ska införas fullt ut.

Om två tre år hoppas Jan Liliemark att införandet av läkemedel inte längre går långsamt eller omgärdas av hemlighetsmakeri. På tio års sikt önskar han att det här kommer att leda till ett helt nytt tänkande inom sjukvården.

– I dag nagelfar vi läkemedel in i minsta detalj. Men inte ens 10 procent av sjukvårdspengarna går till läkemedel. Över 90 procent går till annat, som nya metoder inom exempelvis operation och röntgen. Och där vet man mycket mindre om ifall metoderna ger goda resultat eller är kostnadseffektiva. Jag tror att vi kommer att börja kräva liknande data på sådana insatser så att vi använder våra skattepengar på ett effektivare sätt. Det har redan börjat komma lite grand inom medicinteknik.