IMMUNTERAPI LYFTS FRAM i kampen mot cancer, men flera frågetecken återstår att lösa. Horizont bad tre personer med olika perspektiv fundera över möjligheter och utmaningar.

Läkaren


Ulrika Stierner

Melanomläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset


Vad kommer immunterapi att spela för roll i framtiden?

– En betydande roll, kanske speciellt för malignt melanom då det är vanligt att se tillbakabildning i områden runt modertumören.

Vad ser du för möjligheter?

– Behandlingen vi använder i dag kan liknas vid Postkodlotteriet, en del, men få, patienter har stor nytta, några marginell nytta och många ingen nytta, trots risk för svåra biverkningar. Samtidigt är kostnaden för behandlingen hög. Det kan det vara om ingen annan terapi som är bättre kommer in på banan. Nu tror vi att läkemedel som ger snabbare svar hos fler patienter är på gång.

Vad ser du för utmaningar?

– Om cancern går tillbaka helt hos fler patienter kommer det att bli en given första linjens behandling, men ingen vet ännu hur länge man måste behandla efter att all tumör försvunnit. Problemet blir kostnaden för sjukvården. Lyckligtvis är jag inte sjukvårdspolitiker.

Vad behövs för att immunterapi ska bli en naturlig del av cancervården?

– Utbildning är a och o. Men det är svårt att sprida information. Frågan är hur man ska hantera biverkningar på jourtid. Patienter som söker på sjukhus i regionen behandlas ofta som om de fått cellgifter.

Riksdagspolitikern


Penilla Gunther (KD)

Riksdagsledamot och ansvarig för riksdagens nätverk för jämlik vård.


Vad kommer immunterapi att spela för roll i framtiden?

– Jag tror att det kommer spela en väldigt viktig roll. Nya behandlingar är kanonviktiga. Immunterapi är en framgång för patienter med svåra livshotande sjukdomar.

Vad ser du för möjligheter?

– Den gamla tidens behandling vid cancer var inte målstyrd utan slog ut resten av kroppen hos många. Det här är en mer ändamålsenlig behandling som är bättre för individen. Jag tror att skador på vitala organ kan bli mindre.

Vad ser du för utmaningar?

– Det är viktigt med forskning för att förfina den här metoden. Där krävs insatser både från läkemedelsbranschen och det offentliga. Svensk sjukvård måste förstå att patienter kan få nya behandlingar snabbare om man ger läkare och sjuksköterskor tid att göra kliniska studier.

Vad behövs för att immunterapi ska bli en naturlig del av cancervården?

– Jag kan inte se någon anledning till att det inte skulle bli en naturlig del av vården.
Man pratar mycket om evidensbaserad vård och då är det återigen viktigt att få in så många patienter som möjligt i forskningen så att man verkligen har på fötterna när man ska införa det i större skala.

Forskningsfinansiären


Klas Kärre

Ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.


Vad kommer immunterapi att spela för roll i framtiden?

– Vi har finansierat forskning om immunterapi länge och nu börjar grundforskningen utvecklas till klinisk forskning. Det är hoppingivande.

Vad ser du för möjligheter?

– Det är ett nytt sätt att attackera cancerceller och immunsystemet har en förmåga att rikta in sig mot ett särskilt hot. Om vi kan hitta markörer som förutsäger vilka patienter som svarar på behandlingen kan vi fokusera på dem och kanske göra den ännu mer effektiv.

Vad ser du för utmaningar?

– Cancerceller är duktiga på att mutera så att immunförsvaret inte känner igen dem. Vi kommer att behöva aggressiva terapier som attackerar cancercellerna på flera sätt samtidigt, och det kommer att föra med sig biverkningar. Det kommer att bli lika viktigt att kunna stänga av immunförsvarets reaktioner snabbt som att starta dem.

Vad behöver forskarna för förutsättningar för att lyckas?

– Resurser och en god forskningskultur. I dag har forskare svårt att få loss tid från den dagliga vården. Jag tror att den kliniska forskningen i immunterapi kan vara rätt utsatt eftersom den är dyr och komplicerad. Men om sjukvårdsapparaten ska bli en fullfjädrad kunskapsorganisation räcker det inte att bara bygga på kunskap, utan man måste själv utveckla morgondagens kunskap.