Behandling, biverkningar & uppföljning vid malignt melanom

Att behandla malignt melanom

Om man upptäcker malignt melanom är det vanligaste att tumören opereras bort. I de flesta fall är operation det mest effektiva och säkraste sättet att behandla cancern på. Många gånger räcker det med att man opererar bort hudförändringen under lokalbedövning. Har hudcancern spridit sig kan man få strålbehandling eller läkemedel, som till exempel cellgifter.

Behandlingsmöjligheter

Operation

operation

När man opererar bort ett malignt melanom i huden skär man bort hudförändringen. Ofta opereras även en bit frisk vävnad runt omkring tumören bort, cirka 1-2 cm. Detta gör man för att vara säker på att cancern inte ska sprida sig. Beroende på hur stor hudförändringen är, opererar man bort olika mycket hud. Tas en större bit hud bort, kan man ersätta den avlägsnade huden med hud transplanterad från någon annan del av kroppen. Om cancern har spridit sig kan man behöva genomgå flera operationer för att ta bort berörda lymfkörtlar eller ytterligare hud runt omkring det drabbade området. Detta gör man för att minska risken att cancern ska sprida sig vidare i kroppen.

Läkemedel

Om malignt melanom sprider sig via blodet kan man drabbas av dottertumörer i andra organ. Vid spridd hudcancer behandlas därför patienten även med medicinsk behandling, ofta cellgifter eller andra behandlingar som stimulerar kroppens immunförsvar, så kallad immunterapi. 

Cellgift

Cellgifter som behandlingsmetod angriper cancerceller som delar sig och hämmar denna delning. Motståndet hos cellgifter är dock inte särskilt stort när det gäller malignt melanom då hudcancercellerna ofta snabbt skaffar sig motståndskraft och blir resistenta mot cellgifter. 

Immunterapi

Immunterapi, behandlingar som stimulerar kroppens immunförsvar, utnyttjar kroppens eget immunförsvar till angrepp mot och för att bekämpa tumörcellerna. Immunförsvaret finns till för att skydda kroppen mot det som är främmande med hjälp av antikroppar. Cancerceller är kroppens egna celler men är främmande på så vis att de blivit sjuka. Immunförsvaret har svårt att bekämpa cancerceller men med olika behandlingar kan man stärka immunförsvarets kamp mot cancern. 

En immunterapeutisk behandlingsmetod går ut på att antingen använda immunförsvarets egna signalsubstanser, så kallade cytokiner, eller att använda sig av monoklonala antikroppar, antikroppar producerade av celler som ursprungligen kommer från en och samma cell. Idag finns det immunterapeutiska behandlingsmetoder mot malignt melanom och fler forskas kring och väntas komma. 

Strålbehandling

I vissa fall behandlar man metastaserad malignt melanom (spridd hudcancer) med strålbehandling. Men precis som cancercellerna ofta snabbt blir resistenta mot cellgifter, är de också motståndskraftiga mot strålning. Syftet med strålbehandling är att strålningen ska utplåna cancercellerna så att de dör ut. 

Strålbehandling fungerar också som palliativ (lindrande) behandling när man drabbats av malignt melanom. Det betyder att man behandlar patienten med strålbehandling för att hålla sjukdomen så lindrig och symptomfri som möjligt. På så vis håller man kontroll över sjukdomen och behåller en så hög livskvalitet som möjligt.  

Biverkningar

tröttBiverkningar vid behandling av malignt melanom

Strålbehandling av malignt melanom påverkar till viss del även frisk vävnad vilket gör att en del biverkningar kan uppstå i samband med behandlingen. Även cellgifter påverkar inte bara cancerceller utan också friska celler. När vanliga, friska celler dödas av cellgifter reagerar dem ofta lika känsligt som cancerceller på behandlingen och det uppstår då olika biverkningar. Immunterapi, som indirekt stimulerar kroppens immunförsvar och därmed ökar immunförsvarets förmåga att bekämpa cancercellerna, kan ge upphov till immunrelaterade biverkningar. 

Strålbehandling

Strålbehandling kan vara påfrestande för en patient att genomgå, både fysiskt och psykiskt. Hur mycket strålning man tål varierar från person till person, likaså hur man reagerar på behandlingen. Vissa reagerar starkare än andra medan andra inte upplever några biverkningar alls. En del biverkningar uppstår vanligen i ett tidigt stadium av strålbehandlingen och andra kommer först långt senare. 

Tidiga biverkningar som kan uppstå i samband med strålbehandling:

  • Hudrodnader
  • Aptitlöshet och illamående
  • Håravfall
  • Muntorrhet
  • Trötthet 

Om senare biverkningar, som till exempel vävnadsskillnader, uppstår är högst individuellt. Sena biverkningar kan uppstå relativt långt efter behandlingen. En avgörande faktor gällande hur mycket strålbehandling man som patient ges, avgörs och begränsas av risken för att man ska drabbas av sena biverkningar. Vad sena biverkningar beror på, om och varför de uppstår är individuellt och bör tas upp  med läkare i varje enskilt fall. 

Cellgifter

Det finns olika sorters cellgifter och man kombinerar ofta flera av dem i en och samma kur vid behandling mot cancer. Cellgift ges i de flesta fall intravenöst, direkt i blodet, antingen som dropp eller som en injektion. Behandling med cellgifter måste göras upprepade gånger då alla cancerceller inte dör efter endast ett tillfälle. Det kan uppstå en del biverkningar i samband med cellgiftsbehandling som varierar från person till person och i olika styrka. Men man kan numera förebygga en del av besvären. 

Några biverkningar som kan uppstå i samband med cellgiftsbehandling:

  • Illamående
  • Trötthet
  • Håravfall
  • Blodbrist 
  • Infektionskänslighet
  • Nedsatt aptit
  • Påverkad fruktsamhet 

Immunterapi

Vid immunterapi använder man kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancern. De flesta biverkningar förekommer under den tid man genomgår själva behandlingen och kan bli lindrigare under påföljande behandlingar. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är alla som får biverkningar och det finns flera sätt att minimera eller hantera eventuella biverkningar.  

Några biverkningar som kan uppstå i samband med immunterapi:

  • Illamående
  • Kräkningar
  • Frossa
  • Feber
  • Muskelvärk
  • Nedsatt aptit
  • Huvudvärk
  • Trötthet 

Uppföljning och kontroller

Om man drabbats av malignt melanom bör man gå tillbaka till en hudläkare på återbesök för minst en bedömning. En genomgång görs då av hela huden för att kontrollera att inga fler hudförändringar eller misstänkta födelsemärken finns. Samtidigt går man igenom en kroppslig undersökning för att försäkra sig om att cancern inte spridit sig till lymfkörtlarna. Beroende på risken för återfall görs därefter vidare kontroller hos läkare olika ofta. Det är också viktigt att man själv håller koll på sin hud och sina födelsemärken och att man är uppmärksam på om något förändras.

Källor:
http://www.1177.se/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Cancerformer/Hudcancer-malignt-melanom  
http://www.karolinska.se/upload/Onkologiskt%20centrum/NationellaVardprogram/Nat_vp_malignt_hudmelanom_2007.pdf
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Hudcancer/?gclid=CKrVmp7-9agCFdUy3wodmQ65Rw
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Undersokningar-och-behandlingar/Behandlingar/Stralbehandling/
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Undersokningar-och-behandlingar/Behandlingar/Cytostatikabehandling/
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Undersokningar-och-behandlingar/Behandlingar/Immunterapi/  

Senast uppdaterad:  2016-01-27Ansvarig:  Annica Holmberg