Medicinsk behandling mot reumatism

Under senare år har läkemedelsbehandlingen mot ledgångsreumatism gjort stora framsteg och blivit effektivare. Om man får antireumatisk medicin tidigt kan det hejda sjukdomsförloppet.

Inflammationshämmande och smärtstillande medel

I väntan på att få rätt diagnos finns medicin mot inflammation och smärta, så kallade cox-hämmare eller NSAID, som minskar smärta, svullnad och stelhet. En nackdel är att medlen ofta irriterar magens slemhinna. Det kan förebyggas genom att man samtidigt får läkemedel som skyddar magslemhinnan, men många väljer i samråd med läkaren att helt avstå från behandling med cox-hämmare. Ett alternativ är smärtstillande medicin som innehåller paracetamol. Dessa läkemedel lindrar symptomen, men hejdar inte själva sjukdomen och förhindrar inte heller skador.

Antireumatiska medel och antimalariamedicin

Det är viktigt att en specialist tidigt gör en bedömning om antireumatiska läkemedel som påverkar sjukdomsförloppet behövs. Det är läkemedel som ingår i en grupp kallad LARM , långtidsverkande antireumatiska medel. Den engelska förkortningen är DMARD (Disease Modifying Anti-Rheumatic Drugs). Dessa läkemedel används vid en pågående ledinflammation. Det finns flera olika mediciner och ibland får man några av medlen i kombination. Symtomen lindras när inflammationen dämpas. Effekten märks vanligen efter några veckor, men ibland först efter flera månader. Behandling med långtidsverkande läkemedel kräver ofta noggranna kontroller med hjälp av vissa blodprover. Det är viktigt att medlen används på rätt sätt och att man har nära kontakt med läkaren eftersom behandlingen kan behöva justeras.

Även antimalariamedel kan användas vid ledgångsreumatism på grund av deras antiinflammatoriska effekt. För den som får en svårare form av sjukdomen kan det bli aktuellt med läkemedel som påverkar immunförsvaret mer generellt, så kallade biologiska läkemedel.

Kortison

Vid svår inflammation kan kortisontabletter under en begränsad tid behövas för att dämpa symtomen. Kortisol är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som dämpar inflammationer. Kortison i tablettform måste användas med viss försiktighet eftersom läkemedlet kan ge allvarliga biverkningar vid långvarig behandling. Bland annat kan det bidra till benskörhet, högt blodtryck, viktökning samt psykiska biverkningar. Sprutor med kortison i en kraftigt inflammerad led ger som regel snabb lindring med få biverkningar.

Kalcium och D-vitamin mot benskörhet

Även benskörhet, osteoporos, kan ofta förekomma. Då är det viktigt att få tillräckligt med kalcium och D-vitamin i kosten och komplettera med tabletter. Kvinnor i klimakteriet kan med fördel få behandling med det kvinnliga könshormonet östrogen. Bisfosfonater är läkemedel som kan ges för att behandla eller förebygga benskörhet, till exempel vid långvarig kortisonbehandling.

Nya läkemedel – biologiska läkemedel

Det finns också flera nya antireumatiska läkemedel, så kallade biologiska läkemedel. De börjar användas allt mer, framförallt vid en mycket kraftigt utbredd inflammation som inte dämpas tillräckligt av andra läkemedel. Dessa läkemedel har olika verkningsmekanismer. Här ingår de så kallade TNF-hämmarna som blockerar TNF-alfa, ett ämne som bildas av immunförsvarsceller i blodet och som leder till inflammation till exempel vid ledgångsreumatism.

En annan typ av biologiska läkemedel verkar genom att normalisera den aktiverade T-cellen. T-cellen har en roll i den inflammation som uppstår vid ledgångsreumatism. Läkemedlet binder till en cell som aktiverar T-cellen och därmed verkar läkemedlet modulerande på T-cellen och i ett tidigare skede av inflammationsprocessen än TNF-hämmare.

Det finns även biologiska läkemedel som selektivt verkar på B-celler. Även B-celler har en roll i den inflammation som uppstår vid autoimmuna sjukdomar, som ledgångsreumatism.

Det forskas mycket inom de reumatiska sjukdomarna och det kommer kontinuerligt nya behandlingsalternativ med olika verkningsmekanismer. Att urvalet av läkemedel blir större ökar möjligheterna att finna den bästa medicinska behandlingen för olika individer.

Källor:
http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ledgangsreumatism/#section-2 ,
Reumatikerförbundet, Socialstyrelsen, Apoteket, Att leva med reumatoid artrit – en reumatisk sjukdom, utgiven av Reumatikerförbundet (ISBN 91-85028-01-0). Texten är faktagranskad av Reumatikerförbundet och Bristol-Myers Squibb.

Dr Jonel

Fråga Doktorn

Fråga Doktorn ger dig svar på dina frågor om ledgångsreumatism.

Till Fråga Doktorn om ledgångsreumatism

Push reuma

Din berättelse

Här kan du läsa personliga berättelser om hur det kan vara att drabbas av ledgångsreumatism.

Läs berättelser

Skicka in din egen

Senast uppdaterad:  2016-03-08Ansvarig:  Annica Holmberg